torsdag 23 december 2010

Julklappstips

Har du julklappsbekymmer? Lös dem genast med en gåva som räddar liv!

Vi skulle bli väldigt glada över ditt stöd till årets humanitära jul- och nyårsinsamling. Den riktar sig till Oum El Banine i Marocko, en unik ideell organisation som räddar fördrivna kvinnor och barn tillbaka till liv, hälsa och gemenskap.

Humanisterna har stött Oum El Banine sedan 2008. Förra året skänkte medlemmarna 93 000 kronor, genom månadsgivare och insamlingar. Det var gåvor som helt klart räddade liv. Skänkta pengar går oavkortat och direkt till verksamheten, vi skickar varje krona.

I år hoppas vi på ännu större generositet!

Läs mer om Oum El Banine och om hur du kan göra en insats genom att ge bort ett gåvobevis:
http://humanisterna.se/julinsamling

Oum El Banine och Humanisterna tackar ödmjukt för din medverkan!

lördag 18 december 2010

Julevangelium från Humanisterna

Det hände sig som så, i våras då örterna blommade, att Skolverket presenterade sitt förslag till ny kursplan i ämnet religionskunskap i grundskolan.

Skolminister Jan Björklund blev förskräckt och undrade vart kristendomen hade tagit vägen i undervisningen. Med sträng röst talade han uppfordrande till skaran av förväntansfulla journalister: ”De små skolbarnen ska lära sig på djupet varför man firar jul och varför man firar påsk.”

Vi Humanister håller med. Därför vill vi här presentera ett glädjefyllt julevangelium* till Björklund och alla andra och berätta om julens historia.

Det äldsta firandet av Jesus födelsedag man känner till är från Egypten på 200-talet. Men då var det den 20 maj man firade. På andra ställen firade man Jesus födelsedag den 19 eller 20 april, eller den 28 mars, eller den 10 eller 6 januari. Man hade helt enkelt ingen aning om när Jesus föddes.

Dock firade man i Rom sedan länge Saturnaliafestivalen sent i december. Då åt man, drack och festade om. Det fanns även en festival den 25 december med namnet Natalis Invicti – den obesegrades födelsedag. En passande dag att förlägga sin egen Guds födelsedag på, tyckte en del kristna potentater, för vem var mindre besegrad än Jesus? Så mer än 300 år efter Jesus död flyttade därför de kristna makthavarna firandet av Jesus födelsedag till den 25 december.

Den här bakgrunden är väl känd bland kyrkohistoriker – all information ovan är hämtad ur den Katolska encyklopedin. Men det är ingenting man informerar sina församlingar om. Kristna kyrkor runt hela världen firar Jesus födelsedag på juldagen genom att ställa upp julkrubbor och läsa högt om hans födelse ur julevangeliet, som om det verkligen var på juldagen han föddes.

När kristendomen kom till Norden så passade det förstås alldeles utmärkt med en kristen fest den 25 december. Här firade man då redan något som kallades ”jul”. Den fornnordiska julens tidpunkt på året var ingen tillfällighet. Vintersolståndet – årets kortaste dag – är precis i faggorna. I Norden finns det då verkligen anledning att fira. Det har vänt; ljuset kommer åter! Även denna högtid exproprierades av kyrkan.

Förmodligen tror de flesta människor - precis som Jan Björklund - att orsaken till varför man firar jul ”egentligen” har med Jesus födelsedag att göra. Man kan inte annat än fascineras av kyrkans marknadsföringsavdelning, som kan få ett politiskt beslut taget för mer än 1600 år sedan att bli ”kunskap”, trots att den inte stämmer.

Det nutida julfirandet är en mosaik av hopplockade inslag. Tomten är till exempel en kombination av ett helgon från nuvarande Turkiet (S:t Nikolaus), den svenska gårdstomten och Coca Cola-reklam från 30-talet. Traditionen med klädd julgran hämtades från Tyskland, julskinkan är vikingatida, medan den svenskaste av alla traditioner – det rituella Kalle Anka-tittandet klockan tre – bara går tillbaka till 1960.

Vad gäller julen så är den inte bara en kristen högtid, utan en helgdag som hör till årstiden. Den angår därför alla människor. I den karga nordiska vinternatten behövs en högtid som minner om ljus och generositet. Julen är därför inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende av religiös tillhörighet eller livsåskådning!

God Jul! Må lycka och välgång stå dig bi. Var generös med medkänsla och omtanke gentemot dina medmänniskor. Kom ihåg att det finns ljusare tider att se fram emot.

Det är väl värt att fira, för alla!

Patrik Lindenfors / Christer Sturmark

* evangelium betyder ”glädjebudskap”, ”goda nyheter”

måndag 13 december 2010

Tips på websidor för skeptiker

Här kommer en lista på websidor som kan vara intressanta för skeptiker:

http://www.skeptikerskolan.com
Hemsida tillhörande boken Skeptikerskolan. Här kan man ladda ner
diskussionsunderlag, ett kompendium, till boken med förslag på
funderingar till varje kapitel.

http://whatstheharm.net/
"Vad är det för farligt med att tro på X?". Titta på den här sidan för
att få se vad faran kan vara. Allt från alternativmedicin till
religiösa uppfattningar.

http://tankebrott.nu
Vetenskaplig skepticism rent generellt. Religionskritik,
konspirationsteorier, logiska felslut och argumentationsfel med mera.

http://www.sciencebasedmedicine.org/
En mycket bra resurs för medicinska spörsmål. Redaktionen består av
yrkesverksamma läkare eller relaterade områden, som diskuterar
medicin, alternativmedicin och diverse kvacksalvarmetoder.

http://www.skepdic.com
The Skeptics Dictionary är precis vad det låter som. Ett uppslagsverk
som förklarar och redogör för en stor och växande mängd företeelser.

http://www.randi.org/
The James Randi Educational Foundation. En av grundarna till den
moderna skeptikerrörelsen, James Randi, och hans organisation som
arbetar för att sprida kritiskt tänkande och vetenskaplig skepticism.
Erbjuder en miljon dollar till den som, under kontrollerade former,
kan uppvisa paranormala, övernaturliga eller ockulta färdigheter eller
händelser. Ingen har hittills lyckats, och de som borde klara av det
undviker dock detta test.

http://www.vof.se
Föreningen Vetenskap och Folkbildning. Det svenska organet för
vetenskaplig skepticism. Samarbetar med internationella
organisationer, t.ex. för att testa paranormala och andra märkvärdiga
påståenden och påstådda färdigheter. Står för förtesterna till James
Randis Million Dollar Challenge.
Har ett livligt forum med en enormt kunniga medlemmar. Här diskuteras
allt mellan himmel och jord. Rekommenderas. Här får man insatta svar
på det mesta och inget ämne är för litet för att dissekeras och
ifrågasättas. Precis som sig bör!

http://www.skeptikerforum.se
Diskussionsforum för Skeptikerpodden.

Återigen ett stort tack till Andreas Anundi!

Presskommentar från Humanisterna med anledning av helgens terroristattack

Sverige har drabbats av sin första självmordsbombare. Vi tvingas nu räkna Stockholm till listan av världsstäder som drabbas av terrorattacker. I detta läge är det viktigt att agera förnuftigt och inte reagera irrationellt i panik.

Idén om ett liv efter detta och belöning i paradiset är kanske en av mänsklighetens farligaste myter. Idén om det lockande paradiset har motiverat många religiöst färgade konflikter genom historien, alls inte bara inom islam utan lika mycket i kristendomens historia. Den hinduiska reinkarnationstanken har likaså sanktionerat kastsystem och förakt för svaghet.

Det är först när vi inser att vi bara äger ett liv som vi fullt ut kan ta ansvar för detta liv och för varandra.

Mycket pekar på att Självmordsbombaren var muslim och sade sig agera i islams namn. Men vi får aldrig hemfalla åt kollektiviseringen eller kategoriseringen av människor. Självmordsbombaren är lika lite representativ för alla muslimer, som de nazister som samma dag marscherade i Salem ”till svenskhetens försvar” är representativa för alla svenskar.

Vi känner stor medkänsla och sympati för alla de muslimer som riskerar att oförskyllt drabbas av människors dömande generaliseringar och förenklingar efter denna terroristattack. Centralt i den sekulära humanismen är att betrakta och bedöma varje enskild människa som en egen individ. Ingen annan än terroristen och hans eventuella medhjälpare ska behöva stå till svars för helgens självmordsattack.

/Humanisterna

fredag 10 december 2010

Replik i VK

I dag hade Umeåhumanisten Ludvig Grahn en debattreplik i VK angående bibelutdelning till skolbarn. Detta var en replik till ett tidigare inlägg som kan läsas här.
Ludvig avslutades så här:
Naturligtvis ska vi undervisa om kristendomen i våra skolor, på samma sätt som vi undervisar om hinduism och asatro. Men att en resursstark organisation som Gideoniterna skulle få tillgång till våra skolor är helt fel, särskilt när motsvarande resursstarka organisationer inte finns för andra religioner eller livsåskådningar.
"Gideoniternas utdelning är ett erbjudande; ingen är tvungen att ta emot någon bok", skriver Henry Andersson.
Nej, tur är väl det! Sedan upplysningstiden har utvecklingen stadigt gått mot ett fritt och demokratiskt samhälle, där en statsreligion inte kan tvingas på någon.
Vi borde undervisa mer om upplysningstiden i våra skolor, det som vårt samhälle och våra värderingar verkligen vilar på, inte kristendomen!

Läs hela inlägget här.

torsdag 9 december 2010

Tips på podradioprogram för humanister och skeptiker

Vid vår senaste sammankomst på Pilgatan om skeptisism och kritiskt tänkande efterfrågades tips på intressanta podradioprogram för skeptiker och humanister. Andreas Anundi lovade att återkomma med sina favoriter och det har han gjort nu.
Här kommer en lång och mycket spännande lista:

http://www.skeptikerpodden.se
Poddradio som ifrågasätter pseudovetenskap, vidskepelse och övernaturliga fenomen

http://www.theskepticsguide.org
The Skeptic's Guide to the Universe. En föregångare i "branschen" med neurologen Steven Novella i spetsen. Spännande vetenskapsnyheter och mycket intressanta ämnen avhandlas, alltid med en skeptisk blick. En enorm bredd, och alla tänkbara ämnen dyker upp titt som tätt.

http://jageskeptisk.wordpress.com/
En till svensk poddradio. En enmansshow med kåserande ton men ändock intressanta funderingar och analyser.

http://www.forgoodreason.org/
"For Good Reason is the interview program hosted by D.J. Grothe, promoting critical thinking and skepticism about the central beliefs of society. Interviews often focus on the paranormal, pseudoscience and the supernatural." Inte sällan humanistiska och sekulära ämnen.

http://doubtreligion.blogspot.com/
Reasonable Doubts är en genomgående religionskritisk poddradio. Panelen är alla ex-troende, med stor bibelkunskap. Religonspsykologi diskuteras ofta, liksom teologi ur ett mycket skeptiskt och kritiskt perspektiv. Sekulära idéer och humanism förespråkas av dessa tre herrar, som undervisar i relevanta ämnen på universitet i Colorado. Mycket samröre med CFI i USA. Då och då intressanta föreläsningar om moral, sociologi och liknande.

http://www.rationallyspeakingpodcast.org/
Rationally Speaking leds av filosofen, evolutionsbiologen och författaren Massimo Piggliucci. Varje avsnitt behandlar ett specifikt ämne. Exempel på ämnen som avhandlats är transhumanism, experimentell filosofi, vidskepelse med mera, med mera. Väldigt lärorikt.

http://commonsenseatheism.com/?p=1911
Conversations From The Pale Blue Dot. Oerhört intressant poddradio. Fokuserar på ateism, teism, teologi och moralfilosofi. I varje avsnitt intervjuas en representant för ett specifikt ämne. Utmanande och lärorik poddradio eftersom nivån är ganska hög, då det nästan alltid är filosofer och deras avhandlingar eller artiklar avsnitten handlar om.

http://www.atheist-experience.com/
En klassiker och måste nämnas i dessa sammanhang. Detta program har hållit på i över tio år, och idén är enkel. Folk ringer in och diskuterar, argumenterar eller säger sin mening bara. Värdarna, med Matt Dillahunty (ex-kristen och ex-präststuderande) i spetsen, är otroligt pålästa och kunniga i såväl argumentation och retorik som teologi och bibelstudier.

/Stort Tack till Andreas Anundi!

onsdag 8 december 2010

Önsketänkande

Stefan Nordström, en troeende biolog och medicingenetiker skrev ett debattinlägg i VK om att gudstro går alldeles utmärkt att kombinera med en vetenskaplig kunskapsyn. Han vill till och med få oss att tro att naturkonstanterna existerar just för att Gud vill att vi skall kunna utforska universum och livet. Något som han givetvis bara hittar på för att det skall passa in i hans gudstro.

Han skriver bla:
Här [i naturen] finns ett teologiskt svar, som inte alls behöver stå i ett motsatsförhållande till de svar som modern naturvetenskap gett oss.
Den finjustering av universums konstanter, som fysiker och kosmologer talar om, och den förunderliga genetiska kod (DNA), som biologer och genetiker talar om, vittnar om ett Medvetande, en gudomlig Logos.
Det är därför inte sant, som ofta hävdas i dagens debatt om tro och vetande, att modern naturvetenskap är oförenlig med en gudstro.


Visst, med denna sympatiska, till synes deistiska gudsbild kan det förvisso vara så att man inte kommer i konflikt med en vetenskaplig kunskapssyn.

Men nog händer det ofta att gudstro och religion kommer i konflikt med ett vetenskapligt synsätt! Att envist förneka basala vetenskapliga fakta såsom evolutionsteorin eller att hävda att handpåläggning kan bota cancer är ju två tydliga exempel på detta. Båda dessa föreställningar är inte alls ovanliga, ens inom den svenska kristenheten.

Men detta vet nog denna skribent redan. Han väljer bara att tala om någonting annat. Så fungerar gudstro: Viljan att tro på gud är så stor att man hela tiden måste vrida och vända på verkligheten för att få lov att fortsätta tro på sin Gud. Sympatiskt och förståeligt. Men en gudstro är, och förblir nog, ett önsketänkande likväl.
/Lars Nilsson

söndag 5 december 2010

Ludvigs tal om integration

I lördags (4/12) representerade Ludvig Grahn Humanisterna som talare vid Integrationsnätverkets manifestation för integration som ägde rum på Rådhustorget i Umeå.
Gå till denna länk , klicka på 5 i 12-manifestation. Där kan ni lyssna på vad som sades.

Det var inledningstal av Svenska Kyrkan, därefter Humanisterna, Judiska föreningen och Integrationsnätverket.
(Ludvig börjar sitt tal 4 min i detta klipp.)

torsdag 2 december 2010

7:e December: -Diskussionskväll om skeptisism och kritiskt tänkande


Träffa skeptikern Andreas Anundi och hör honom berätta om sin nyutkomna bok "Skeptikerskolan". Denna bok beskrivs som en handbok i kritiskt tänkande.

Öppet möte på Bokcafe' Pilgatan Tisdagen den 7:e december, kl 18.30
Gratis inträde. Fika finns att köpa.

Arrangörer: Humanisterna Umeå och ABF

onsdag 1 december 2010

Humanisterna talar om integration på rådhustorget


Nu på lördag den 4:e December kommer Ludvig Grahn att representera Humanisterna Umeå som talare vid Integrationsnätverkets manifestation för integration.

Lördag 4:e December
Klockan 11.45-12.30
Rådhustorget

Kom och lyssna vet jag!

söndag 21 november 2010

Humanismens dag

Humanisterna inbjuder till

Humanismens dag
Söndagen den 28 november 2010

TEMA: DET SEKULÄRA SAMHÄLLET OCH DESS UTMANARE

FÖREDRAG
 Per Dannefjord, lektor i sociologi vid Linnéuniversitet i Växjö
 Sara Larsson, Humanisternas tankesmedja, redaktör SANS Magasin

HEDENIUSPRISET 2010
UTDELANDE AV 2010 ÅRS HEDENIUSPRIS


Med föredrag av årets Hedeniuspristagare
professor Staffan Bergström


PANELSAMTAL
 Per Dannefjord, lektor i sociologi vid Linnéuniversitet i Växjö
 Sara Larsson, Humanisternas tankesmedja, redaktör SANS Magasin
 Staffan Bergström, Hedeniuspristagare 2010
 Christer Sturmark, ordförande Humanisterna

Tid: Söndagen den 28 november kl. 12-16
Plats: ABF-huset, Sandlersalen, Sveavägen 41 i Stockholm

Entré 50 kr

Humanistisk Podradio


Inom kort kommer första avsnittet av Humanistpodden. Humanistpodden är förbundet Humanisternas officiella poddradio. Humanisterna är ett partipolitiskt obundet förbund som företräder en sekulär, demokratisk och förnuftsbaserad livsåskådning. I Humanistpodden möter du personer som är engagerade i frågor som berör just denna livsåskådning. Bekräftande för några, utmanande för andra, intressant för alla.

Första avsnittet är redigerat och klart. Dom börjar med en intervju med Christer Sturmark. Stay tuned! Du kan börja med att klicka "Like" på Humanistpodden på Facebook.

tisdag 16 november 2010

Föreläsning om livets mening


På Umevatoriet arrangeras den 19:e November en s.k. "Forskarfredag om Livet" och behandlar frågan: Har livet någon mening? Föreläsare och samtalsledare: Anders Ringh, etikansvarig på Polishögskolan.

NÄR: fredag 19 november 2010 16:00 - 18:00
VAR: Umevatoriet, Umestan Företagspark, hus 56.

lördag 30 oktober 2010

Diskussionskväll om icke-religiösa ceremonier på Bokcafé Pilgatan


Icke-religiös begravning. Finns det?

Hur planerar man för en personlig begravning utan kyrka och präst? Kom och diskutera med de Humanistiska officianterna Charlotte Lundgren och Birgitta Wallin samt chefen för kyrkogårdsförvaltningen, Kent Gabrielsson.
Även andra ceremonier, såsom t.ex. barnvälkomnande, kommer att tas upp.

Plats: Bokcafé Pilgatan, korsningen Skolgatan/Pilgatan
Tid: Tisdagen den 2:a November klockan 18:30
Fritt inträde.
Fika finns att köpa.
Arrangörer: Humanisterna Umeå och ABF

onsdag 20 oktober 2010

Replikskifte om grunden för vår moral i VK

Jag vet inte om ni följde replikskiftet i VK som bland annat handlade om grunden för människans moral. Här kommer i alla fall ett försök till ett slags sammandrag.

Detta replikskifte initierades av den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet. Dom menade att anledningen till att de flesta av oss människor tycker att krigsbrott är handlingar som är onda och icke önskvärda är att Gud har planterat förnuft och samvete i våra inre:
“Intuitivt är vårt samvete grundat i en naturrättslig syn där lag och rätt är grundad på en genom naturen objektivt given moral. 
Kristendomen har alltid gått hand i hand med en naturrättslig syn, vilket enligt kristna filosofer är en följd av att människan är skapad av Gud. Därigenom är en gnista av Guds förnuft nedlagda i oss, och vårt upplysta samvete kan i någon mån hjälpa oss att avgöra vad som är gott och ont.”

Att hävda att det är tack vare Gud förnuft som vi människor har fått vår intuitiva känsla för rätt och fel är märkligt på många sätt men framför allt kanske för att Guds moral själv verkar har varierat så med tiden. En rimligare hållning är därför att det faktiskt är vi människor själva som har ansvar för vår egen moral och att det är tack vare mellanmänskliga diskussioner som vår känsla för vad som är rätt och fel ständigt utvecklas: Vilket var det som jag försökte framföra i en replik:
“Är det inte ganska uppenbart att mänskligheten syn på krigsbrott gradvis har förändrats under historien lopp? Från att vara sedda som något som ingick i själva krigföringen till att vara något som världssamfundet tillsammans nu kommit överens om som något som inte är acceptabelt? 
Om man läser gamla texter - jag kan rekommendera Gamla Testamentet som läsning till Claphamförfattarna - så är utrotningskrig och övervåld mot kvinnor och barn både vanligt och något sanktionerat av Gud. 
Jämför denna omänskliga syn på etik med ett helt igenom sekulärt och nutida dokument som Genèvekonventionen så faller idén om det gudagivna samvetet ihop som ett korthus.
”


Men enligt Claphaminstitutets logik är det tydligen så att då till och med en Humanist visar att han har en känsla för vad som är rätt och fel så bevisar detta bara deras tes. I deras replik kunde man nämligen läsa:
“Humanisterna bekräftar 
vår syn på samvetet [ ….] Att sekulära skribenter i det sammanhanget hoppas på en "högrerätt" är bara ytterligare ett tecken på just den starka rättskänsla som vi menar pekar på en verklig och evig moral.”


Två nätkommentarer till denna diskussion löd:
“En intuitiv rättskänsla har påvisats även hos andra sociala djur, men liksom hos människor kan den förklaras i evolutionära termer. Mot en moral nedlagd av gud talar att gudshärledda moralen har skiftat så genom tid och rum, även inom samma religion.”

“Just religioners flexibilitet på moralområdet är en bra poäng.
Vi behöver ju inte direkt gå till förkristelig tid för att hitta exempel på det. Bara för ett par decennium sedan var ju de flesta kristnas syn på saker som homosexualitet, kvinnliga präster och andra religioner tämligen annorlunda. Det gäller förvisso även samhället i stort men man kan ju tycka att om man har Gud som en objektiv moralisk måttstock så borde etiken vara lite mer konsekvent.”

Avslutningsvis skulle jag bara vilja tillägga att så länge troende och icke-troende, i stora drag, delar känslan för vad som är rätt och fel, och så länge det går att föra konstruktiva samtal mellan dessa grupper om skilda etiska dilemman, så spelar det kanske inte så stor roll hur vi just ser på vår morals ursprung.
Det viktiga i sammanhanget är ju trots allt att etiska diskussioner inte sker med hänvisande till religiösa dogmer eller en påhittad Guds vilja, utan att dessa diskussioner istället förs med vår empati och vårt förnuft som drivkraft.
/Lars Nilsson

lördag 16 oktober 2010

Vacker och kortfattad beskrivning humanismen


"Humanismen är en förnuftets filosofi, upplyst av vetenskap, besjälad av konst och driven av medkänsla. Den bekräftar varje människas värdighet och eftersträvar den största möjliga individuella frihet som rimmar med ett ansvarstagande för vårt samhälle och vår planet.

Den förespråkar en utbredning av den deltagande demokratin och ett öppet samhälle byggt på mänskliga rättigheter och social rättvisa. Den fäster ingen vikt vid tron på något övernaturligt, utan ser istället människan som en del av naturen och hennes värderingar -religiösa, etiska, sociala eller politiska - som sprungna ur människans natur, erfarenheter och
kultur.

I humanismen ses människans livsmål som härstammande från mänskliga behov och intressen, snarare än från teologiska eller ideologiska tankebyggen, och den framhäver att mänskligheten måste ta sitt öde i egna händer.

Humanister kämpar för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheter som nedlagts i den universella deklarationen om mänskliga rättigheter och andra internationella dokument."

Alphonso K. Weah (översatt av Peder Palmstierna)

onsdag 13 oktober 2010

Humanistisk Konfirmation


Är du 14 år och vill åka på ett livssynsläger? Vill du träffa personer i din ålder diskutera stora och små frågor? Är ditt barn eller ett barn i din omgivning intresserad av detta? Sommaren 2011 planerar Föreningen Humanisterna att genomföra fyra läger:

17 juni - 23 juni, Höör, Skåne (http://www.backagarden.se)
4 juli - 10 juli, Sköldinge, Sörmland (http://www.asa.fhsk.se/)
18 juli - 24 juli, Norberg, Västmanland (http://www.klackbergsgarden.se)
1 aug - 7 aug, Höör, Skåne (http://www.backagarden.se)

Läs mer och gör en intresseanmälan på http://www.humanisterna.se/konfirmation

lördag 9 oktober 2010

Grubbelcafe' på Credo

Vill du diskutera kristendomens sanningsanspråk med troende?

På Tisdag den 12:e oktober 2010 kl. 19:00 arrangerar den kristna studentorganisationen ett så kallat "Grubbelcafe'".
Detta är oftast väldigt intressanta träffar med ett trevligt samtalsklimat.
Tveka inte att gå dit!
Rubriken på kvällens samtalsämne är "Är Kristendomen sann? Eller är allt sant?"

I Café Tornet i Samhällsvetarhuset kl.19:00.

tisdag 28 september 2010

Diskussionskväll om Humanism på Bokcafé Pilgatan


Vad är sekulär humanism? Och vad vill humanisterna egentligen?

Visst kommer ni och diskuterar humanism med oss Tisdagen den 5 oktober ?
På det trevliga Bokcaféet på Pilgatan hade vi tänkt att ha ett öppet möte där vi ska diskutera allt mellan himmel och jord som rör Humanisterna och humanism.

Plats: Bokcafé Pilgatan, korsningen Skolgatan/Pilgatan
Tid: Tisdagen den 5:e Oktober klockan 18:30
Fritt inträde.
Fika finns att köpa (det är ju trots allt ett café :)
Arrangörer: Humanisterna Umeå och ABF

onsdag 22 september 2010

Humanistskolan - Del 12

En humanistisk agenda för Sverige

Humanisterna strävar efter att samhällets lagar, värderingar och det offentliga rummet skall organiseras helt oberoende av och neutralt i förhållande till någons gudstro eller andra religiösa föreställningar.
All politik har konsekvenser för samhällsmedborgarna, oberoende av de berörda medborgarnas personliga tycke och smak. Därför anser Humanisterna att politiska beslut bör fattas baserat på den bästa möjliga bedömningen av dess konsekvenser.

Nyandlighet och pseudovetenskap
Med den på många håll minskade uppslutningen kring traditionell religion, har intresset ökat för nyandliga praktiker som healing, tarotkortsläsning och seanser samt för pseudovetenskaper som kreationism, intelligent design, astrologi och kinesiologi.
Även om var och en själv måste få ta ställning till vilken vård eller vägledning man vid behov önskar är det samtidigt ett uppenbart samhällsintresse att människor inte med osakliga metoder och missvisande, ofullständig information utnyttjas i ren spekulation och vinstsyfte. Detta förekommer alltför ofta inom nyandligt inspirerad terapi och rådgivning. Rationalitet, rimlighetsbedömning, faktakontroll och sunt ifrågasättande är en garanti mot att bli lurad eller förledas att lura andra. Humanister har i detta sammanhang en viktig opinionsbildande roll.

måndag 6 september 2010

Mingelträff !

Nu är det äntligen dags för mingelträff igen!

Tisdagen den 7:e September, klockan 18.30, ses vi på restaurang Shanghai nedanför Lasarettsbacken, Umeå.

Om du är humanist och vill träffa likasinnade tveka inte att dyka upp!

Välkommen!

söndag 29 augusti 2010

Humanister på Välkomstmässan

Torsdag den 2:a september mellan kl. 10 och 15 kommer några av oss Humanister att närvara vid Umeå universitets Välkomstmässa som arrangeras i Universum mitt på campus.

På Välkomstmässan är det tänkt att nyanlända universitetsstudenter ska få lära känna Umeå och universitetet lite närmare. En mängd utställare kommer här att visa upp sina verksamheter.

Hör av er till oss ifall ni vill hjälpa till vid detta arrangemang, eller varför inte komma förbi på Torsdag och bara snacka lite?

lördag 12 juni 2010

Humanistskolan - Del 11


En humanistisk agenda för Sverige

Liv och integritet

Alla människor måste ha rätt till sin kroppsliga integritet och personliga säkerhet. I Sverige är denna rätt inte någon självklarhet.

- Abortlagstiftningen är fortfarande omstridd och religiöst konservativa krafter verkar för att kraftigt begränsa kvinnors rätt till abort. Abortlagstiftningen bör ha som utgångspunkt kvinnans rätt till sin kropp med frihet att i tidigt skede avbryta en oönskad graviditet. Samhällets grundläggande sexualsyn bör vara icke-värderande och därmed aldrig moralisera över sexuellt umgänge mellan fria, ansvariga och samtyckande individer över 15 år.

- Samhället bör ha en positiv inställning till organdonation från avlidna, där samtycke i regel bör förutsättas såvida inte annat uttalats av individen själv. Därmed skall anhöriga inte behöva ta ställning för den avlidnes räkning.

- Vården i livets slutskede har hittills i vissa avseenden varit allvarligt försummad. Ny medicinsk teknologi möjliggör alltmer sofistikerade livsuppehållande åtgärder, men beslut om när denna teknik skall användas fattas ofta utan att de etiska aspekterna blivit föremål för allmän debatt. Samhällets lagstiftning bör ta som utgångspunkt den enskilda individens rätt till ett värdigt livsslut efter exempelvis nederländsk modell. Frågan om aktiv dödshjälp bör granskas i en allsidig statlig utredning.

- Ett förbud mot kvinnlig könslemlästelse är självklart i Sverige, men lagen borde även skydda minderåriga pojkar från att utsättas för rituell, icke-medicinskt motiverad omskärelse. Ingrepp i alla barns könsorgan pga. religiösa och kulturella sedvänjor borde vara förbjudna eftersom de helt i onödan reducerar känsligheten i en vital kroppsdel, alltid innebär en risk och är irreversibla, samt måste göras utan verkligt informerat samtycke på personer, vilka som vuxna har att bära en markering från en tro och tradition de kanske själva inte längre omfattar.
Konsekvenserna för kvinnor vid könsstympning är i regel betydligt värre än för män vid omskärelse. Motiven för ingreppen är delvis skilda och könsförtrycket mot kvinnor tydligt. En religiöst betingad kontroll av sexuallivet dominerar emellertid för bägge, liksom önskan att markera religiös och social tillhörighet. En generell lag som förbjuder alla icke-medicinska ingrepp i barns könsorgan ämnar stärka jämlikheten mellan flickor och pojkar på detta område, samtidigt som den övervägande delen av samhällets resurser bör gå till att bekämpa kvinnlig könsstympning på grund av dess stora skadeverkningar. Detta även om manlig omskärelse är ett betydligt vanligare fenomen.

onsdag 9 juni 2010

Argumentåtervinning

Ett år senare verkar Jan Björklund och Maria Lundqvist-Brömster nu ha skickat samma insändare en gång till till Västerbottens Kuriren, för att försvara skolavslutningar i kyrkan.
Skolavslutning i kyrka är inget problem
Sommaravslutningen är en av skolans finaste traditioner. Också om den sker i kyrkan. Tolerans främjas inte genom att avskaffa kulturella traditioner, risken är snarare att människor då vänder sig emot invandring. Vi måste både kunna vara ett land som är tolerant mot de människor som kommer hit och samtidigt vårda vårt kulturarv.

Jämför gärna detta debattinlägg med förra årets version så ser ni att dessa Folkpartister verkligen verkar vara duktiga på återvinning!

Vi Umeåhumanister vill förstås inte vara sämre utan återvinner nu därför förra årets svar ! :-)

I dessa tider då sommarlovet snart är här bör väl kanske varje blogg som har inslag av religionskritik diskutera kyrkliga skolavslutningar, antar jag. Detta blev ju särskilt motiverat efter debattinlägget från utbildningsminister Jan Björklund och riksdagsledamot Maria Lundqvist-Brömster bägge FP, i VK. I denna artikel gick man till starkt försvar för skolavslutningar i kyrkan och det främsta argumentet verkade vara: ”det är del av vårt svenska kulturarv”.

Bara för att någon sedvänja har blivit till en tradition i ett samhälle behöver det ju inte nödvändigtvis vara viktigt att bevara den. Ett sunt samhälle behåller bra och viktiga traditioner samtidigt som det klarar av att osentimentalt avveckla traditioner som i dagens ljus ter sig onödiga, konstiga eller stötande. Man behåller bra traditioner, gör sig av med dåliga, uppfinner kanske nya…Man utvecklas som samhälle helt enkelt.

Det är ju trots allt så att kyrkan faktiskt inte är en neutral samlingslokal och inte bara människor som härstammar från andra kulturer kan se denna ideologiskt vinklade samlingsplats som stötande. Dessutom är det väl ändå så att detta, så kallade, kulturarv endast sträcker sig ca 50-60 år tillbaka i tiden?
Spana även in vad Humanistbloggen skriver med anledning av denna debattartikel.
/Lars Nilsson

lördag 5 juni 2010

Förslag till uppförande av byggnad för konfessionslös verksamhet


Brev inskickat till kommittén för planering av Kulturhuvudstadsåret 2014:






Förslag till uppförande av byggnad för konfessionslös verksamhet

Humanisterna Umeå är en livaktig och växande förening, bland vars verksamheter ingår att verka för konfessionslösa arrangemang kring de stora skiftena i livet såsom födelse, vuxen-blivande, giftermål och död.

I Umeå finns det ingen byggnad som direkt lämpar sig för dessa syften. Alla kyrkor och kapell är anpassade och utsmyckade för religiösa riter. När nu Umeå ska bli kulturhuvudstad 2014, anser vi det mycket lämpligt att uppmärksamhet ägnas åt en av de stora kulturfrågorna i vår tid, nämligen hur människors liv ska kunna kringgärdas av symbolhandlingar anpassade till ett sekulariserat samhälle.

Vid våra sammanträden har diskuterats hur en sådan verksamhet skulle kunna organiseras. Det förslag vi härmed vill framföra till planeringsgruppen för kulturhuvudstadsåret är att låta uppföra eller ta i bruk en lämplig byggnad nere vid älven. Enligt vårt förslag skulle denna byggnad vara helt fri från religiösa symboler och kunna utnyttjas av vem som vill oavsett livsåskådning eller trosinriktning. Vi är övertygade om att en sådan byggnad skulle fylla
ett viktigt behov och komma att utnyttjas av många människor.

Vi anser att en byggnad av detta slag skulle utgöra en mycket fin manifestation av Umeå i samband med kulturhuvudstadsåret, ett sätt att visa att Umeå är medvetet om och värnar den konfessionslösa kultur som växer sig allt starkare i vårt sekulariserade samhälle.

Humanisterna Umeå

torsdag 27 maj 2010

Humanistskolan - Del 10


En humanistisk agenda för Sverige

Medicinsk forskning och etik

Den medicinska vetenskapen gör nu stora framsteg. Hjärnforskningen ger oss nya kunskaper, genforskningen resulterar i snabbt ökande kunskap om ärftliga sjukdomar och stamcellsforskningen ger hopp om botemedel mot en lång rad sjukdomar som idag betraktas som obotliga, till exempel Alzheimer, Parkinson och ALS.

Med den medicinska utvecklingens ökande takt följer också en rad medicinsk-etiska frågor som samhället måste ta ställning till. Ett humanistiskt synsätt på dessa etiska val är att forskningen inte får styras av religiösa dogmer.

- Den embryonala stamcellsforskningen förbjuds eller begränsas i många länder, och ifrågasätts även i Sverige. Det existerar inga sekulära argument mot stamcellsforskning. Humanisterna anser det oetiskt och felaktigt att sådan forskning hindras av religiös vidskepelse och fundamentalism.

- Alternativa metoder inom medicinen hävdar ibland resultat och positiv påverkan, utan att kunna påvisa detta vetenskapligt. Sådana metoder kan möjligtvis ha goda effekter på patienter. Praktiker och forskare på området bör därför genomföra kontrollerade tester, så att man objektivt kan utvärdera verkningsgraden av sådana terapier och tillvägagångssätt.

- Ovetenskapliga behandlingar kan vara direkt skadliga och ge varaktiga men. Samhället och sjukvården bör därför generellt förhålla sig skeptisk till påståenden om olika behandlingar och botemedel vars positiva effekter inte kan beläggas i kliniska tester.

måndag 24 maj 2010

Piteåträff den 29:e Maj

Vi är på gång och på väg norrut på lördag den 29 maj!

Vi hoppas du har möjlighet att komma och träffa oss och andra medlemmar i Pite trakten. Vi kommer också att ha en del litteratur med oss till försäljning.

Vi tror att träffen tar drygt en timme, kanske två om vi är talföra som vi brukar vara i Umeå.

Vi träffas på Nodo Café & Bistro , Storgatan 54 i Piteå.
Lördag den 29 maj klockan 11.00

Vi ser framemot att träffas
Seppo, Birgitta, Ludvig

lördag 15 maj 2010

Humanisterna Umeå på Kulturnatta!



Nu satsar vi i Umeå på att synas och vi hoppas se också dig medlem vid vårt tält utanför biblioteket.

Vi har bestämt att bemanna tältet mellan 12.00 och fram till 22.00 och vi är hemskt glada om också du kommer och gör oss sällskap, bara för att se vilka vi är eller för att delta i diskussionerna med intresserade. Vi kommer att sälja lite material och ge bort lite annat. Kanske hittar vi på något annat också, vem vet.

Alltså Kulturnatta den 22 maj mellan 12 och 22.

Ta med en vän också.

Välkomna!

tisdag 11 maj 2010

Kyrkan mitt i byn – Del 3

Här kommer tredje (och sista?) delen i min kommunikation med Carlskyrkan på Carlshem i Umeå. Denna dialog började med att jag försökte framföra min oro över kyrkans dominans i detta bostadsområde (Del 1). Därefter kände jag mig manad att klargöra vad som ligger bakom min oro (Del 2). Jag var då hård men uppriktig när jag skrev ”du och din kyrka representerar en livsåskådning som jag, och många andra, anser vilar på falska grunder”.

Detta var svaret jag fick:
Jag förstår dig, tror jag, men har en annan inställning till det du beskriver.

Jag har jobbat på olika platser, där olika aktörer varit olika starka. Jag har alltid glatt mig åt alla goda initiativ som gjorts, vara sig det varit - unga örnan, iogt-nto, fritidsgårdar, skolor, andra kyrkor, (ngo:s, olika samfund, i Etiopien), sociala myndigheter, kommun, skola, eldsjälar m.m. ( Sen har jag väl också klagat någon gång på något jag inte tyckt varit bra.
Jag försöker uppmuntra till goda intiativ- det behöver inte vara kyrkan som gör saker.
Då någon aktör haft stort inflytande så är det med dessa som jag försökt samarbeta med, helt naturligt. Jag har än aldrig upplevt goda krafter som ett hot, oavsett ideologi. (Däremot kritiserat olika delar och synsätt, men det är ju så vi växer). Kan vi hitta något att samarbeta med och för, så vore jag intresserad! Och jag tror vi delar väldigt mycket utifrån de samtal vi fört.

Då det gäller de punkter du tar upp som du säger vilar på falska grunder, så skulle jag säga att de vilar på tro, vi påverkas av vad vi tror och tänker, eller som en i alphakursen sa nyligen:
"Då jag ser på stjärnorna och universums storhet så fascineras jag bara, blir slagen av dess storhet. Jag behöver inte bevis och förstå allt vetenskapligt hur det fungerar, så är det med tron också, den tillhör en annan dimension. Mina barn behöver en kram av mig, så de vet de är älskade, de behöver inte förstå det vetenskapligt." (Jonas)

Jag själv är väldigt intresserad av vetenskap och forskning, tycker om detta, är naturvetare i botten. Men det är i min kristna tro, i bönen, i Jesus, jag hämtar energi, mening och kärleken. Jag tänker mig att du fungerar liknande. Att du hämtar energin och mening också utifrån någon tanke, tro, livshållning. Jag tycker att jag har goda grunder för min tro, är intellektuellt redbar, men tron är mer en fråga om tilltro, att våga lite på något som inte är helt säkert. Vad är helt säkert i vår tillvaro ändå? Även vi som gillar vetenskap, vet ju att många nya rön ständigt kommer och vår syn på tillvaron förändras.


Detta blev mitt svar:
Tack för ditt trevliga och intressanta brev, och tack för att du säger dig börja förstå mig. Det känns alltid bra!

Det sätt du beskriver din tro på är en mycket sympatisk form av tro tycker jag, men skiljer sig mycket från den form av kristendom som jag annars ofta stöter på i olika sammanhang. Många kristna gör tydliga sanningsanspråk utan mycket på fötterna, många kristna hyser olika grad av vetenskapsförakt, och många kristna hävdar att deras tro gör dem till bättre och mer moraliska människor än oss andra dödliga. Din personliga tro, baserad på förhoppning och tillit, har jag inga starka invändningar emot.

Jag tror, liksom du, att vi har väldigt mycket gemensamt. Var du eller jag hämtar vår energi och mening ifrån handlar nog i detta fall mer om personlig smak än om någonting annat. Jag för min del finner ingen tillfredställelse i att försöka hitta mening eller kraft från något som i mina ögon verkar ihop-fantiserat och påhittat. I mina existentiella bryderier vill jag hela tiden försöka vara så sann mot mig själv, och mot verkligheten, som det bara går. Att ”hitta på” något bara för att det känns bra är inte en ärlig och uppriktig inställning till livet. Försök t.ex. själv att finna mening i ditt liv genom att tänka att en påhittad Gud med elefanthuvud och sex armar älskar dig, så förstår du kanske hur intellektuellt otillfredsställande din tro kan te sig för en ateist.

När man uttrycker sig som Jonas, där man fascineras av det okända och inte är rädd för att inte förstå allt, låter man, enligt mig, mer som en sekulär humanist än som en människa som är religiös. Detta kan du gärna berätta för honom! En stark invändning som jag har mot hur religionen har fungerat i historien, och fortfarande fungerar, är ju att uppvisa rädsla för det man inte förstår och genast vara snabb med att hitta på enkla (men troligtvis osanna) förklaringar svåra frågor. Exempelvis: -Varför skjuter molnen blixtar? Svar: Gud är arg och skickar ner dom. – Hur kan det finnas så många olika djurarter som är så perfekt anpassade till sin miljö? Svar: Gud designade dom. -Hur kunde universum uppstå ur inget? Gud som existerar utanför tid och rum, startade det. – Varför ska man dö? Svar: Gud kallar. – Vad är meningen med livet? Svar: Gud har gett ditt liv en mening. Hur ska vi veta vad som är rätt och fel, vad som är gott resp. ont? Svar: Gud har serverat oss med absolut moral.
Slutsatsen jag kan dra är att det är de som vänder sig till religionen som är rädda för att inte veta, och som vill ha enkla svar på livet alla frågor, inte ateisten eller den sekulära humanisten.

Bara för att vetenskapen hela tiden kommer med nya rön betyder det väl ändå inte att man kan gå runt och hålla vad som helst för lika sant? Inte menar du väl att det inte spelar någon roll vad man håller för dagens mest troligaste sanning? Det låter som att det är det du menar. I så fall kan ni ju lika gärna dra in astrologi, tarokort, och gud vet allt in i er kyrka. Så länge man finner att detta tillför mening och energi är det kanske lika användbart som något annat? Bara lita på det, helt enkelt, utan att man vet om det fungerar?

Nog är det väl ändå mer fascinerande att läsa en bok om astronomi än en bok om astrologi när man vill fascineras av universums storhet? Det är detta som nog kanske är kärnan i min argumentation. Varför ägna sitt liv, sin tid och sin kraft på något konstigt påhittat övernaturligt och troligtvis osant, när verkligheten är så otroligt fascinerande i sig själv?
/Lars Nilsson

måndag 10 maj 2010

Europeiskt humanistmöte i Stockholm 28-29 Maj

Den Europeiska humanistfederationen (European Humanist Federation, EHF) håller i år sin generalförsamling i den svenska huvudstaden. Mötet på fredagen (28 maj) kombineras med en halvdagskonferens om humanistorganisationernas arbete inom de Europeiska institutionerna, öppen för medlemmar av EHF:s medlemsorganisationer. I samarbete med Humanisterna och European Humanist Professionals anordnas under lördagen (29 maj) även ett seminarium om kvinnor och religion, öppet för allmän publik. Detta är ett utmärkt tillfälle för svenska medlemmar att stifta bekantskap med den internationella humaniströrelsen. Vi väntar deltagare från åtminstone ett dussintal länder i Europa.

Seminariet på lördagen följs av två parallella workshops (se i programmet). Var vänlig ange per e-post till Staffan Gunnarson vilken workshop ni vill medverka i, A eller B, så hjälper ni oss att fördela lokaler på bästa sätt.
Plats: ABF-huset, Sveavägen 41

Vi ber om föranmälan senast 20 maj till konferensansvarig Staffan Gunnarson, staffan.gunnarson@telia.com.

torsdag 29 april 2010

Mingelkväll med begravningsombud

Nästkommande Tisdag, den 4:e Maj kl. 19.00, har vi mingelkväll igen.

Då får vi besök av Ewa Miller, begravningsombud för Holmsund, Hörnefors, Obbola
och Sävar församlingar.
Frågor som säkert kommer att beröras är:

- Hur blir man vald, av vem?
- Vilka arbetsuppgifter ingår i begravningsombudsrollen?
- Hur är ekonomin för begravningar för icke medlemmar i Svenska kyrkan?
- Hur värnas rätten till en begravning utan religiösa inslag?
- Finns det lokaler utan religiösa symboler?

Sen är det upp till dig vilka mer frågor som ställs!

Välkommen till Restaurang Shanghaj kl. 19.00

tisdag 27 april 2010

Humanistskolan - Del 9


En humanistisk agenda för Sverige

Humanistiska traditioner

Länge har religiösa samfund svarat för en officiell markering av olika livsfaser och därmed knutit människor till sig såväl känslomässigt, socialt och ideologiskt. I ett modernt samhälle önskar många fortfarande högtidlighålla viktiga händelser i livet, men på ett mer personligt och mindre rituellt sätt. Sekulära alternativ är här väsentligt att erbjuda, för att möta den efterfrågan som finns och som annars enbart ger kyrkor och andra samfund ett extra tillfälle att presentera sina budskap.

Som i flera andra länder ser Humanisterna en uppgift i att bygga tillit till människor med icke-religiös livssyn, genom att i samråd utforma värdiga alternativ på detta område. Därför finns sedan ett antal år tillbaka humanistiska ceremonier i vår regi. I en strategi för att sekularisera samhället är detta ett utmärkt exempel på humanistisk praxis. Ett led i att upplysa, inspirera och sprida kunskap om dessa alternativ har även utgivningen av Den svenska högtidsboken varit.

Inbjudan till Humanistisk sommarvecka

Är du nybliven medlem i Humanisterna? Eller har du kanske varit medlem en tid men inte riktigt hittat "ingången"? Humanisterna syns numera allt oftare i samhällsdebatten, och som medlem kan du delta med inlägg på våra mailinglistor. Men ingenting kan väl överträffa det fysiska mötet!

Vi vill inbjuda dig till en av våra två sommarveckor där fokus ligger på samtalet mellan deltagarna:
Den 28 juni - 2 juli 2010 på Åsa folkhögskola (sista anmälningsdag: 24 maj) eller den 9 - 13 augusti på Löftadalens folkhögskola (sista anmälningsdag: 28 juni)

Alla detaljer, information hur du anmäler dig, och även en dokumentation på tidigare sommarveckor hittar du på www.sommarvecka.wordpress.com

Humanistiska hälsningar
Ylva Eliasson - Lasse Höglund - Kjell Ericson - Urban Jansson

söndag 18 april 2010

Evenemangstips - Lycka på Umevatoriet



I samarbete med Folkuniversitetet startar Umevatoriet en föreläsningsserie på Tema LIVET.

Första föreläsningen med efterföljande diskussion kommer att handla om Lycka och hålls av lyckoforskaren Filip Fors.
Möjlighet att köpa fika finns.

NÄR fredag 23 april 2010 16:00 - 18:00
VAR Umevatoriet
ARRANGÖR Umevatoriet och Folkuniversitetet
KONTAKT www.umevatoriet.se
PRISUPPGIFT Gratis

fredag 16 april 2010

Evenemangstips - Naturlig Teologi


Missade ni chansen att lyssna då Mats Wahberg försvarade sin avhandling ”Seeing Nature as Creation” tidigare i år?
Nu har du möjlighet att reparera detta!

Denna avhandling kan närmast beskrivas som " Filosofisk Kreationism" eller ”New Age Teologi”, och det var på denna disputation som vi fick lära oss begreppet " Teologisk Autism". Ett begrepp som religiösa filosofer och teologer tydligen tycker väl beskriver en ateist. Något som vi har skrivit om tidigare på denna blogg.

I Umeå stadskyrka verkar det som att de, under mer lättsamma former, ska diskutera denna avhandling igen.

Nu kallas det Naturlig Teologi och de ämnen som ska diskuteras är:
- att möta Gud på ett naturligt sätt
- att möta Gud i naturen
- kan man se att naturen är avsiktligt skapad
Samtal mellan Fil. dr. Mats Wahlberg och kyrkoherde Kenneth Nordgren

Umeå stads kyrka
Söndag 18 april kl. 15-17

onsdag 14 april 2010

Kyrkan mitt i byn - Del 2


Jag berättade i ett tidigare inlägg om Carlskyrkan i Umeå och dess många olika strategier denna församling använder för att bli en ”kyrka mitt i byn”. Jag presenterade också ett brev jag skrev till kyrkan för att försöka få en dialog kring detta och kanske få dom att förstå mitt sätt att se på saken.

Svaret från kyrkan blev:
Du beskriver kyrkan som om vi har en dominans på området.
Min syn på oss som kyrka är att vi är en ganska marginaliserad kyrka/organisation som försöker göra så gott vi kan med våra resurser för människors väl. (Vi är några få anställda, och frivilliga)
Jag kan förstå i viss mån den bild du använder, om t.ex. en nazistisk organisation, eller en extrem rörelse får fäste som förespråkar våld, en hells ängels rörelse som använder knark och andra mindre välgörande medel för att finansiera sin verksamhet.

Men sen så tänker och tror jag att vi är många, guif, skolan, sociala myndigheter, kommun, bostadsrättsföreningar, pensionärsföreningear, nykterhetsföreningar, politiska partier, kyrkor, du m.fl. som delar mycket i vår värdegrund.
Det du skriver är att du (med flera) oroar dig. Ofta är det något konkret som ligger bakom, är min erfarenhet, någon specifik fråga. Jag skulle vara tacksam om jag fick veta vad det är som vi gör fel. Står vi för något som är fel. De saker vi talade om sist, bl.a. evolutionsteorin, är något som jag tycker är intressant och hjälper oss förstå hur saker fungerar.

Vetenskap och tro står ju inte i ett motsattsförhållande. Gammal vetenskap står väl mest mot ny vetenskap, Tron i kristen tro handlar om tillit, och pekar på vad som är centralt i livet, och där har vi väl alla olika tyngdpunkter på vad som är väsentligt i livet. Där tror jag att modellen är att vi människor tillsammans hjälper varandra att hitta framåt, inte så att någon ska övertyga/tvinga alla andra om att just min syn gäller. Det är då inte kyrkans uppgift. Vår uppgift/ uppdrag är att älska människor som de är, och kan vi vara en hjälp så att de får växa som människor, så är vi glada.


Jag svarade då:
Jag är förvånad över till brist på förståelse för att man kan känna oro ifall en ideologi eller livsåskådning får dominera ett bostadsområde, såsom ni gör, även om den inte är kriminell eller har onda avsikter. Givetvis skulle det vara mycket värre ifall en kriminell organisation började husera i vårt bostadsområde. Detta behöver jag väl knappast påpeka. Men försökte du sätta dig in i scenariot jag utmålade? Ditt sätt att undra: Vad gör vi för fel? Får mig att ana att du ännu inte förstått vad detta handlar om.

Tänk dig att i stället för er var det t.ex Vänsterpartiet (som säkert delar mycket av er värdegrund - människors lika värde t.ex) som fyllde er plats på Carlshöjd. Att dom hade flera anställda, en stor samlingslokal, och inga ideologiska ”konkurrenter” som skulle kunna komplettera inom området. Vänsterpartiet skulle i denna ställning erbjuda; pensionärsträffar, scoutverksamhet, barnkör, öppen förskola och fritidgårdsverksamhet. Detta utan att någon annan ideologi inom området erbjuder samma sak. Detta parti skulle också bjuda in dagisbarn och skolbarn, då och då, till diverse evenemang, och de skulle också komma upp till skolan och hålla ett flertal lektioner om kommunism till mellanstadie barnen. Utan att några andra ideologier fick motsvarande möjlighet. På dessa lektioner bjuder dom barnen på godis, samtidigt som dom berättar att deras partibok kommer med det goda budskapet (ett klassiskt hjärntvättarknep låter det som). – Vilket ju är precis vad ni har gjort, fast med bibeln.

Förstår du att det finns ett problem här? Förstår du att det kan finnas människor i området som skulle vilja att Vänsterpartiet lugnade ner sig lite och fram för allt inte riktade sin verksamhet mot barnen i denna utsträckning? Trots att de säkert delar mycket av värdegrunden med dig?

Kanske har du inte förstått att du och er kyrka representerar en specifik ideologi, eller snarare verklighetsuppfattning, som man kan ha många invändningar emot?

Låt mig gå rakt på sak.
Du och din kyrka representerar en livsåskådning som jag, och många andra, anser vilar på falska grunder (OBS. ej onda utan helt enkelt osanna). Gud finns troligtvis inte, Jesus var troligtvis inte en reinkarnation av Gud, böner fungerar sannolikt inte, och övernaturliga under sker sannolikt inte. Dessutom finns det troligtvis inget liv efter döden att vare sig längta till, eller frukta. Rätta mig gärna om jag har fel, men är det inte detta som du och övriga troende i er kyrka, trots fullständig brist på bevis och logik, hävdar (eller åtminstone låtsas) är sant?

När människor med denna märkliga syn på vår underbara värld får stort utrymme i ett bostadsområde, och dessutom gör stora ansträngningar att komma nära barnen, blir jag orolig och ser helst att det inte sker.
Detta kan väl inte vara svårt att förstå?

/ Lars Nilsson

söndag 11 april 2010

Humanisternas nya styrelse

Humanisternas årliga kongress är nu avklarad. Fullproppad med spännande och minnesvärda diskussioner, och med ett mycket bra inledningsanförande av Bengt Westerberg om Religionsfrihet och Mänskliga rättigheter.
Humanisterna har nu denna nya styrelse.

Christer Sturmark (ordförande)
Ellis Wohlner (vice ordförande)
Urban Jansson (kassör)
Anna Bergström
Anders Ekman
Eduardo Grutzky
Staffan Gunnarson
PC Jersild
Gunilla Kvarnström
Noomi Liljefors
Madeleine Sultan Sjökvist
Agneta Blom (suppleant)
Per Kornhall (suppleant)
Irene Rune (suppleant)

Representanter från lokalavdelningar:
Fredrik Idevall, Humanisterna Örebro
Sune Kronlid, Humanisterna Väst
Anders Martinsson, Humanisterna Uppsala
Andreas Palmqvist, Humanisterna Syd

måndag 5 april 2010

Humanistskolan - Del 8


En humanistisk agenda för Sverige

Skola och utbildning

Den gemensamma värdegrund och kunskapssyn som enligt skollagen skall prägla den svenska skolan överensstämmer väl med humanismens ideal. Förutsättningen för reell livssynsfrihet i samhället ligger i att staten och dess lagar utesluter religiös inblandning och att den obligatoriska skolundervisningen är konfessionsfri.

- Skolan skall främja pluralism och respekt för andra människor, genom att klargöra både elevernas rättigheter och deras skyldigheter. Skolans miljö skall präglas av den humanistiska och demokratiska värdegrund som uttrycks i läroplaner och skollag.

- Undervisningen skall vila på vetenskaplig grund, vara saklig och allsidig i sin utformning. Undervisning och läroböcker som strider mot vedertagna naturvetenskapliga teorier eller etablerade fakta bör heller inte förekomma.

- Skolans undervisning skall förmedla objektiv kunskap om religionerna, inte uppfostra eleverna i någon särskild religiös lära. Ämnet religionskunskap på skolans alla stadier bör benämnas livsåskådningskunskap med undervisning om både sekulära och religiösa livsåskådningar, med betoning på deras teoretiska grund och praktiska konsekvenser för individ och samhälle.

- Religiösa inslag, som kyrkliga skolavslutningar, hör heller inte hemma inom undervisnings-väsendet i ett sekulärt samhälle.

- Konfessionella friskolor skall inte tillåtas i det obligatoriska skolväsendet. Huvudmannen för en skola skall inte tillåtas representera en ideologisk livssyn med intressen eller värderingar som skiljer sig från dem som uttrycks i den svenska skollagen. Så länge konfessionella skolor tillåts måste en tillräckligt effektiv kontroll finnas av dessa, så att inga elever utsätts för undermålig eller ensidig undervisning p. g. a. sådana intressen.

- Humanisterna kräver att de hinder mot ett förbud mot konfessionell undervisning i det obligatoriska skolväsendet, som anses ligga i Europakonventionen från 1995 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undanröjs eller tolkar konventionen så att den inte hindrar avskaffande av konfessionella skolor. Förbundet vill vidare tolka den europeiska barnkonventionens artikel 14 så att barnets rätt till en allsidig undervisning går före föräldrarnas eventuella intresse av att bestämma filosofisk eller religiös inriktning för sina barn och därmed kunna undvika att dessa får ett kritiskt perspektiv på den egna familjens livsåskådning.

- De teologiska fakulteterna bör avskaffas. Forskning och undervisning som bedrivs vid dagens teologiska institutioner bör föras över till de ämnena inom humaniora och verksamheten ska följa de vetenskapliga principer som gäller vid filosofiska fakulteter.

Filosofiföreläsning om Moralisk misstagsteori

Torsdagen den 8 April är det ånyo dags för ett föredrag i Filosofiska föreningens regi:

Jonas Olson, docent i praktisk filosofi, Stockholms universitet, håller föredraget "Moralisk misstagsteori: För och emot".

Föredraget kommer att handla mestadels om Mackies argument för misstagsteori ("error theory") - d.v.s. (ungefär) teorin att vår moraliska praktik är/bygger på ett slags misstag: vårt moraliska språkbruk implicerar att det finns moraliska egenskaper, men några sådana egenskaper finns inte (argumenterar Mackie), och således begår vi ett slags misstag när vi hänger oss åt sådant språkbruk (dvs. när vi pratar om rätt/fel, bör, värden etc.).
Den moraliska misstagsteorin innebär alltså att inga moraliska påståenden—dvs. påståenden av typen "Det var moraliskt rätt att kriminalisera barnaga" eller "Det var moraliskt fel att införa RUT-avdraget"—är sanna.
Jonas Olsson menar att det finns starkt stöd för moralisk misstagsteori, även om teorin förblir känslomässigt svår att acceptera.

Dramastudion, Humanisthuset, klockan 19.15 - ca 21.

torsdag 1 april 2010

Kyrkan mitt i byn


I bostadsområdet Carlshöjd i Umeå finns Carlskyrkan. Jag vet inte alls ifall denna kyrka är representativ för hur kyrkor som tlllhör Svenska kyrkan agerar och fungerar men det är inte alls omöjligt.
I alla fall är just denna kyrka ganska framgångsrik med att märkas och med att nå ut till de omkringboende i detta bostadsområde.
Några exempel:
- De har knutit upp områdets idrottsförening, de olika bostadsrättföreningarna och skolan, i ett nätverk som träffas regelbundet (i kyrkan) för att diskutera olika angelägenheter för området.
- De arrangerar regelbundna pensionärsträffar
- De bedriver scoutverksamhet, barnkör och öppenförskola.
- De bedriver fritidgårdsverksamhet i kyrkan på Fredagskvällarna
- De bjuder in dagisbarn och skolbarn till diverse evenemang
- De kommer upp till skolan och får sköta all undervisning i kristendom under mellanstadiet.

I minnesanteckningarna från det senaste nätverksmötet som avhölls i kyrkan och nedtecknades av prästen, kunde man se att i fem av de nio punkter som avhandlades nämndes kyrkan, eller handlade om deras verksamhet mer direkt. I ytterligare en punkt skämtades det glatt om att be till vädrets makter (punkt 6). Kul!

Minnesanteckningar från vårt Nätverk
1. Bilpoolen på området kommer att ha årsmöte. Det börjar med en
informationsträff för intresserade. Plats Kyrkan. 

2. Valborgsmässoafton planeras som tidigare år. Musikcafé i kyrkan.
6. Snön orsakar utgifter för samfälligheterna. Vi kom överens
om att beställa snöstopp av vädrets makter. 


7. Fritidsgårdarna rullar på, 
Lugnare samvaro på KyrkUG senaste perioden.


8. Lan i kyrkan med 20 medlemmar- positiv kväll. 


9. Radiogudtjänst i P1 från kyrkan på söndag. Många söker samtal med
själavårdare och/eller präst i kyrkan. Relationsproblem m.m. Kanske kan medel
sökas från Brå, eller kommunen för viss uppsökande verksamhet.


Jag kunde då inte motstå att skriva ett litet brev till prästen. Ett brev som bland annat innehöll dessa rader:
-------
Jag hyser stor beundran för ni som engagerar er i detta nätverk och som har ambitionen att försöka göra gott för detta kvarter. Men kyrkans dominans i detta bostadsområde och detta nätverk, som blev så uppenbart i dessa minnesanteckningar som jag fick läsa, förhåller jag mig kritisk till.

Jag vill verkligen att du försöker förstå vad denna oro handlar om. En oro som jag säkert inte är ensam om att ha här.

Sätt dig in i följande scenario:
Att du istället bodde i ett bostadsområde som dominerades av en förening, som i och för sig hyste goda och kärleksfulla människor, men vars ideologi eller livsåskådning du inte sympatiserade med. T.ex Humanisterna eller något valfritt politiskt parti. Lägg därtill till att denna förening var mycket välbeställd och välorganiserad, och att det låg i denna ideologis natur (som i de flesta) att vilja få fler medlemmar och sympatisörer, samt att verksamheten i stor utsträckning riktade sig till områdets och dina egna barn. De gjorde sitt yttersta för att infiltrera skolan, idrottsföreningen, och deras fritidsaktiviteter i övrigt.
Skulle inte du känna viss oro då? Hur skulle du hantera detta?
/Lars Nilsson

fredag 26 mars 2010

Mingelträff på Tisdag den 30:e Mars

Nu är det dags för mingelträff igen.

Tisdagen den 30 mars klockan 19.00.
På Restaurang Shanghai nedanför Lasarettsbacken, Umeå.

Snart är det ju stor Humanistkongress nere i Stockholm (den 10:e April, närmare bestämt) dit två av oss i styrelsen har tänkt att åka. Många spännande och viktiga motioner har kommit in och vi tänkte därför ägna denna mingelträff till att diskutera dessa.
Ladda ner motionerna här (som PDF-fil) och sätt igång och tagga!

Välkommen!

Inspelade debatter och seminarier

Ni vet väl om att det finns filmer på Humanisterna hemsida?
Filmer om Humanism och olika humanister, men också ett flertal inspelade seminarier och debatter där humanister har varit i farten.
Nyligen har det lagts dit tre nya filmer:

Moral med och utan Gud
Är sann moral beroende av Guds existens eller är moralen endast en mänsklig konstruktion? Finns det moraliska värden som är sanna i alla tider eller måste vi omförhandla vad som är rätt och fel efter tidens växlingar? Mats Selander, f.d. ateist, nu lärare på CredoAkademin diskuterar med Jerker Karlsson, f.d. kristen och teolog, medlem i Humanisterna. Inspelat på ABF Stockholm den 23/3.

Religionskunskap i skolan och religiösa friskolor
Regeringen har gett skolverket i uppdrag att ta fram nya kursplaner för grundskolan. Reaktionerna på förslaget till kursplan i religionskunskap har varit mycket starka.
Ruben Agnarsson, VD och ansvarig utgivare för tidningen Världen Idag, debatterar dessa frågor med Humanisternas ordförande Christer Sturmark. Inspelat på ABF Stockholm den 9/3.

Superstition kills – Vidskepelse dödar
En kvinna mördas anklagad för att vara häxa. Hur är det möjligt att det kan ske år 2009? På landsbygden i Indien drar gurus från by till by och påstår att de har magiska krafter – samtidigt som oskyldiga anklagas för att syssla med svart magi och stöts ut ur gemenskapen eller dödas. Humanisternas Henrik Thomé följde de Indiska humanisternas kamp mot vidskepelse under några dagar. Filmen är på engelska.

Alla dessa filmer ligger överst på sidan här http://humanisterna.se/audiovideo/

onsdag 24 mars 2010

Humanistträff i Skellefteå


Vi i styrelsen har fått kontakt en av våra medlemmar i Skellefteå och genast blir det en träff för dom som har möjlighet att komma. Så om du är en Humanist som bor i Skellefteåtrakten och är sugen på att träffa några dito, tveka inte att komma!

Vi kommer två stycken från styrelsen till ett möte på:
Restaurang Taste i Skellefteå.
Lördag den 27 mars klockan 13


Vi tror (beror på dom som kommer) att vi kommer att prata om hur vi arbetar i Umeå med Humanisterna, kanske hur vi själva tycker det är att vara organiserad humanist, kanske något mer, vem vet . . . .

Vi har större ansamlingar av medlemmar på några orter till. Tänker närmast på Luleå och Piteå. Vi kan ordna en träff också där om vi får hjälp på traven av någon på plats.
Hör av dig till oss!

lördag 20 mars 2010

Humanistskolan - Del 7


En humanistisk agenda för Sverige

Humanisterna strävar efter att samhällets lagar, värderingar och det offentliga rummet skall organiseras helt oberoende av och neutralt i förhållande till någons gudstro eller andra religiösa föreställningar.
All politik har konsekvenser för samhällsmedborgarna, oberoende av de berörda medborgarnas personliga tycke och smak. Därför anser Humanisterna att politiska beslut bör fattas baserat på den bästa möjliga bedömningen av dess konsekvenser.

Stat och religion
Trots att separationen mellan kyrka och stat formellt genomfördes 2000, finns det fortfarande starka band mellan trossamfunden och det offentliga samhället som bör brytas.

- Sekulära livssynsorganisationer bör ges samma villkor och arbetsmöjligheter som trossam-funden. Det faktiska monopol på livsåskådningsområdet som de religiösa samfundens stöd vid kriser idag utgör, måste uppvägas att tillgång till uttalat sekulära rådgivare. Dessa ska kunna bistå människor i centrala livsfrågor och ge krisrådgivning i katastrofsituationer liksom på sjukhus, i äldrevården, inom brand-, militär- och polisväsende samt inom kriminalvården och andra samhällsinstitutioner.

- Kommuner bör inte överlåta offentliga angelägenheter, som social omsorg eller drogrehabilitering på religiösa organisationer, eftersom den personliga integriteten på livssynsområdet där inte kan förväntas vara garanterad.

- Varken Svenska kyrkan eller något annat trossamfund bör erhålla statlig hjälp att driva in sina medlemsavgifter. Den hjälp som trossamfunden får idag innebär inte bara ett ekonomiskt stöd, utan underminerar även principen om att medlemskap skall baseras på återkommande bekräftande handlingar. Barn bör inte inkluderas i samfundens medlemsstatistik.

- Villkoret för statligt stöd till trossamfund är enligt lagen att dessa bidrar till att upprätthålla och stärka samhällets gemensamt antagna värdegrund. I själva verket har samfunden i många fall en lära som står i konflikt med denna värdegrund, inte minst vad gäller synen på könsroller och homosexualitet. Samhällets stöd riskerar därmed att fungera kontraproduktivt i förhållande till de ideal man säger sig vilja främja. Därför bör sådant statligt stöd till trossamfund avskaffas, som motverkar gemensamma intressen.

- Kyrkans huvudansvar för begravningsväsendet bör avskaffas. Kommuner bör stimuleras att överta ansvaret för begravningsverksamheten, som för många människor i dag inte är en religiös angelägenhet.

- Liksom i flertalet länder bör äktenskap och partnerskap ingås inför en offentlig myndighet. De religiösa samfundens vigselrätt bör avskaffas genom att civiläktenskap införs i vårt land, vilket redan har skett på många andra håll i Europa. Civiläktenskap bör också omfatta äktenskap mellan personer av samma kön. Eventuella ceremonier i tillägg skall kunna utformas efter vars och ens egna preferenser och livssyn.

fredag 19 mars 2010

Umeåhumanistbloggen fyller 1 år!


Umeåhumanistbloggen fyller 1 år idag!
Det allra första blogginlägget hette ”Vad vill en Humanist?”.

Avslutningen på detta inlägg lät så här:

Jag vill att vi ska få ett samhälle där Humanistiska samlingslokaler blir minst lika vanliga som kyrkor. Ett samhälle där människor som inte tror på Gudar, erbjuds samlingslokaler där man kan träffas och diskutera livets svåra stunder, livets glädjeämnen, döden, samt det fantastiska i att vara vid liv, utan inslag av tro på övernaturliga krafter. Samlingsplatser där man kan stötta varandra, skapa samhörighet inom ett bostadsområde, utan behöva samtala med, eller om, en påhittad Gud. Bara det goda samtalet, människor emellan.
Det är vad jag vill…..bland annat…..


Ett år senare kan vi ju lugnt konstatera att vi inte riktigt är där än….:)
Vi får väl ta och återkomma om ytterligare ett år och se om det kanske då har uppstått åtminstone EN humanistisk samlingslokal i Sverige. Jag tvivlar..

/Lars Nilsson

onsdag 17 mars 2010

Människovärde efter döden?

Jag hade en liten mail-diskussion med en kristen vän för ett tag sedan, som delvis började handla om vår olika syn på människovärdet efter döden. Den såg ut ungefär så här (ursäkta att det blev lite långt):

Nån:
Skillnaden med kristendomen och andra religioner är ju att den bygger på kärleksbudet: att älska Gud och vår nästa. Och misslyckas vi med våra liv får vi komma till Gud precis sådana vi är, bara vi tror på att Jesus tog på sig vår skuld.


Jag:
En fråga som väckte mig i det du skrev var - “får vi komma till Gud precis sådana vi är, bara vi tror på att Jesus tog på sig vår skuld”-. Hur menar du (ni kristna) här egentligen? Jag antar att du med, “att komma till Gud”, menar att efter döden komma till något slags paradis. Det är ju en bra tanke att man får misslyckas med sitt liv men ändå har möjligheten att få komma dit. Men det intressanta tycker jag är vilka du menar inte skall få lov att komma dit.

För att hårddra det lite grann: Vem kommer till paradiset? En kallblodig mördare, som efter sitt dåd, senare blir frälst och fullt ut bekänner sin tro på Jesus. Eller en människa som i hela sitt liv gjort gott efter bästa förmåga, varit hjälpsam och en allmänt god medmänniska. Men som hela sitt liv också varit ateist och inte trott på myten om att Jesus dog för våra synders skull?

Jag förhåller mig starkt kritisk till en Gud som tycker att det är viktigare att man tror på honom, än att just enbart vara en god människa. Detta låter som en mycket självupptagen och självgod Gud. Eller har jag kanske missförstått något?

Nån:
Så skall jag försöka förklara vad jag menar med att komma till Gud. Jag menade inte bara evigheten utan att få överlämna sitt liv till Gud här i livet. Men ja, det är så att även en mördare kan få förlåtelse om han ber Jesus om förlåtelse, så var det ju med rövaren på korset som vände sig till Jesus innan han gav upp andan. Men det är inte så att när man tagit emot Jesus i sitt liv att man kan leva hur som helst. I allt gäller kärleksbudet: Du skall älska Gud av hela Ditt hjärta och Din nästa som Dig själv.

Jag tror på ett evigt liv och jag tycker det skulle vara förfärligt att jag, när mitt liv är slut, bara hade att se fram emot att bäddas ner i den mörka jorden, det är inte mycket till framtidshopp. När det gäller var vi skall tillbringa evigheten är jag glad att det inte är jag som skall döma om vilka som får komma till himlen, men det står i en vers som kallas lilla Bibeln: att så älskade Gud världen att han utgav sin ende son för att var och en som tror på Honom inte skall förgås utan ha evigt liv. Nog vore det väl konstigt att den som inte tror på Jesus och har förnekat Honom vill tillbringa evigheten tillsammans med Honom?


Jag:
Det var intressant, men inte överraskande, att du vidhåller att tron på Jesus är viktigare, för att få ett evigt liv, än att vara en god människa. För mig, som "bara" tror på ett liv före döden, spelar det i sak, ingen roll vilka, som enligt kristna föreställningar, kommer till himlen. Men att kristna (och muslimer och judar också för den delen) ger människan ett värde utifrån ifall man har den "rätta" tron eller ej, tycker jag är fel, och en mycket tråkig människosyn. Denna människosyn tror jag orsakar mycket segregation, och andra problem, i världen. Själv tror jag på alla människors lika värde, både före och efter döden, oberoende av vilken livsåskådning man har.

Rädslan för döden är naturlig och det är inte så konstigt att många, särskilt på dödsbädden, sätter sin förhoppning till att det skall finnas ett liv efter döden. För det är ju sant som du säger, att det låter ju inte så roligt att man bara skall bli lagd i den mörka jorden. Fast jag tror ju inte, som du, att vi har något medvetande efter att vi har dött. Så för mig är denna tanke, att bli lagd i jorden, inte så skrämmande som den kanske är för dig.

Ni kristna är ju skrämda med hotet: ”Tror ni inte på mig så kommer ni inte att få evigt liv (alt. kommer ni till helvetet)”. Att du ständigt lever med denna press och rädsla gör mig ledsen, och visar på något fundamentalt snedvridet inom kristendomen. Detta hot gör att ni som tror, faktiskt inte har en riktigt ärlig möjlighet att ändra er, utan möjligtvis med stora våndor och stor rädsla.

Några sådana hot föreligger inte inom den humanistiska livsåskådningen. Som humanist är man en fri människa som hela tiden har möjlighet att ändra sig ifall man får nya kunskaper eller insikter. Och dessutom: att inte tro på ett liv efter döden, betyder inte att man saknar förmåga att förstå det stora i att vara vid liv. Att inte tro på ett liv efter döden, betyder inte heller att livet då automatiskt är meningslöst att leva. Tvärtom faktiskt, tycker jag.

/Lars Nilsson

måndag 15 mars 2010

Kristendomens betydelse för dagens Sverige - Debatt i "Människor och tro"

Den femte mars debatterade Christer Sturmark och Alf Svensson om kristendomens betydelse för dagens Sverige i programmet Människor och tro i P1. Det var en mycket intressant debatt främst för att den så tydligt visar vilka tunna argument som förs fram av en försvarare av en särställning för kristendomen i Sverige. Han hävdade att utan kristendomen skulle det inte varit annat än katastrof i Sverige. Det verkar som om ingen läsvärd litteratur hade sätt dagens ljus om det inte varit för Jesus och hans himmelske fader.

Alf Svensson använde dessutom ett klassiskt grepp att vända bildning, utbildning och kunskap till något negativt genom att när Sturmark hänvisade till forskning och statistik så anklagade Alf honom för att vara elitistisk. Det är en beprövad metod inte minst i kommunistdiktaturer.

Här nedan lägger jag en länk till Människor och tros programarkiv där man kan ladda ner eller lyssna direkt.

http://www.sr.se/sida/laddaner.aspx?programid=416

/Patrik

lördag 13 mars 2010

Humanistskolan - Del 6.1

"Being a Humanist means trying to behave decently without expectation of rewards or punishment after you are dead."
Kurt Vonnegut

fredag 12 mars 2010

Rapport från ett årsmöte


Långt nere i källaren...

Först passerade vi skärselden [i.e. marschaller] på vår väg och efter några trappsteg nådde vi fram till vår årsmöteslokal. Vi var närmare 20 medlemmar i Humanisterna Umeå som samlades denna tisdagskväll för att bevittna föreningens riktiga pånyttfödelse.

Ett årsmöte är ofta välplanerat så och vårt. Till vår ceremonimästare valdes mannen som för två år sedan förrättade vår begravning. Nu fick han tillfälle att väcka oss från det döda. Alla frågor behandlades med största noggrannhet och inget blev bordlagt. Så nu har interimstyrelsen fått godkänt och en ny styrelse är vald.

Årsmötet diskuterade också vårt ansvar mot medlemmarna som finns på orter en bit bort från Umeå. Och glädjande nog så har vi fått kontakt med några av medlemmarna som är villiga att jobba för träffar på orter utanför Umeå. Så du som bor på en ort med en nia i början av ditt postnummer, tveka inte att höra av dig om du vill träffa andra trevliga humanister.

Vi diskuterade också den kommande verksamheten lite grann. Vi hoppas ju förstås att fler hittar till våra diskussionskvällar och att vi kanske kan utöka verksamheten med en ännu friare form på någon pub eller så. Också lokalfrågan var uppe. Vi har ju en möjlighet att nyttja ABFs lokal vid Hagaplan, men den måste i så fall bokas långt i förväg, och det fick vi i styrelsen mandat till. Så till hösten så kanske vi har en ruta ”lokal” i vårt program.

Vi blev fem stycken i vår nya styrelse, med Lars Nilsson som ordförande. Vi hade heller inte svårt att hitta några till valberedning, som ju brukar bli en knäckfråga på många årsmöten, så vi ser med tillförsikt på det nya verksamhetsåret.

Vi tog också ett radikalt beslut för nästa möte. Vi vill inte gå genom skärselden en gång till, så vi tar vår nästa mingelträff tisdagen den 30 mars, och lokalen kan bli en annan. Så avboka träffen på skärtorsdagen den 1 april, som vi aviserat tidigare.

Så till en jätteviktig fråga för oss i styrelsen. Du som inte brukar få vårt digitala blad ”Humanisten Umeå”, var snäll och anmäl aktuell e-post adress till förbundets medlemsregister. Vi har fortfarande ett antal adresser som studsar tillbaka.

Efter årsmötesförhandlingarna drack vi kaffe och pratade på en bra stund. Bl.a. fick vi, en del av oss kände ju inte till detta, en god redogörelse för Spaggettimonstret. En kunskap som i den digitaliserade världen sprids mycket fortare än alla religioner spridits tidigare.

Och konstens betydelse för våra liv fick också sin del. Vår Pelle spelade och sjöng så att åtminstone jag fick en andlig upplevelse. Tack Pelle. (En del av oss på mötet tycker ordet andlig är så besudlad så den inte ska användas av oss. Kom med på våra möten så får vi höra din åsikt.)

Vi kommer att ha en spännande vår framför oss! Häng med du också!
Seppo
för den nyvalda styrelsen i Umeå

Humanistskolan - Del 6


Sverige idag: sekulariseringen dröjer

Olika livsåskådningar kan inte göra sig gällande på lika villkor, vare sig globalt eller i Sverige. Även efter separationen mellan kyrka och stat 2000 består Svenska kyrkans privilegierade ställning. Kyrkan har betydande ekonomiska förmåner bl. a. genom att staten driver in medlemsavgiften via den allmänna deklarationen. Kyrkan har också genom begravningsavgiften fått en helt dominerande ställning inom begravningsverksamheten för många icke-medlemmar. Även de fria religiösa samfundens ställning har stärkts genom de statliga bidrag som delas ut enbart till religiösa livsåskådningsorganisationer. Fortfarande är Svenska kyrkan och ett antal trossamfund i stort ensamma bland alla organisationer om att registrera spädbarn som medlemmar.
Trossamfunden svarar för en oproportionerligt stor del av rådgivning i mänskliga, etiska och existentiella frågor, t.ex. i krissituationer. Behovet av sådan vägledning utan religiös förankring är inte tillgodosett.
Unga människor utsätts för religiös påverkan i friskolor som betalas med offentliga medel. Därmed åsidosätts barnets rätt till religionsfrihet och i praktiken innebär det att staten övergivit de sekulära principerna. Skolplanens principer om vetenskaplighet, demokrati, pluralism, jämställdhet och respekt för individen motarbetas i många sådana skolor.
Sekulära principer, vetenskaplig metod och teknisk och medicinsk utveckling ifrågasätts också av flera röststarka grupper i den allmänna samhällsdebatten. På sikt kan dessa strömningar utgöra en fara för demokratin.

onsdag 10 mars 2010

Föreläsning om lyckoforskning 18:e Mars

Filosofiska föreningen inbjuder alla intresserade till en föreläsning om lyckoforskning.
Det är David Brax (Fil.dr. i praktisk filosofi, Lunds universitet) som kommer att berätta om ”Lyckoforskning, motivation och empirisk orienterad filosofi”.

Tid: Torsdagen den 18/3, kl. 19:15
Plats: Dramastudion, humanisthuset. För den som inte vet var den ligger så kommer här en beskrivning: Gå förbi kafeterian (i den riktningen att ni har kafeterian till vänster om er) samt ingången till B2 korridoren. Nästa dörr till vänster (alla dörrar här är till vänster) är dörren till Dramastudion.

Liten presentation av föredraget:
Under senare år har filosofin på nytt fått upp ögonen för empirisk forskning. Särskilt moralfilosofin har börjat intressera sig för de upptäckter och samband som studeras inom den vetenskapliga psykologin, kognitionsforskningen och neurovetenskapen. Vad är det som händer i hjärnan när vi fäller moraliska omdömen? Hur förhåller sig moraliska trosföreställningar till moralisk motivation? Vilken roll spelar positiva och negativa känslor i vår moral och i våra värderingar? Och vilken betydelse har detta för filosofiska teorier om värde och moral? I dagens föredrag kommer jag att prata om hur filosofin kan och kanske också bör interagera med empirisk, psykologisk forskning. Särskilt fokus kommer att vara på lyckoforskningen och dess upptäckter om sambanden mellan lycka och motivation.

Krönika om religiös extremism

Västerbottenkurirens debattredaktör Mats Olofsson har skrivit en krönika om religiös extremism och vikten av sekulära värderingar: "Religiös extremism är negativt för alla överallt".

Han avslutar krönikan så här:

På debattsajten Newsmill skriver en "sekulariserad muslim" i Tensta att den grupp han tillhör är lika utsatt som judar i Malmö:
"Jag har ingen anledning att förneka att en extremistisk form av islam är på frammarsch i Sverige. Men de representerar inte alla muslimer. Tvärtom så är moderata och sekulariserade muslimer vid sidan av judarna den främsta måltavlan för deras hat."
"I Malmö hotas judar av muslimska extremister. I Södertälje förföljs muslimer av kristna extremister med rötter i Mellanöstern. I Stockholmsförorten Rinkeby trakasseras muslimer av egna extremister."
Jag tror han vill säga att religiösa extremister drabbar alla. Och det har han naturligtvis rätt i. Om än på olika sätt. Islamistiska självmordsbombare i Irak, religiösa bosättare i Israel eller kristna högeraktivister i USA spelar förvisso i helt olika divisioner. Men konsekvenserna av deras aktivitet blir andra varse om. På det ena eller andra sättet.
Religiös extremism påverkar också och i allt högre grad dagens svenska samhälle. Inte som när kvinnor stenas till döds enligt Sharialagar eller homosexuella kastas i fängelse. Men också här kränks mänskliga rättigheter och legitimeras tvång med hänvisning till religion och tradition.
Det är viktigare än någonsin att stå upp för genuint sekulära värderingar.

söndag 7 mars 2010

Humanistiska Konfirmationsläger 2010


I år kan humanisterna i Sverige satsa stort igen - 5 veckolånga läger är fastställda, med 25 ungdomar på varje:

1) 17 - 24 juni på Backagården i Höör
2) 27 juni - 4 juli på Dalslands folkhögskola
3) 4 - 11 juli på Klackbergsgården i Norberg
4) 1 - 8 augusti på Dalslands folkhögskola
5) 1 - 8 augusti på Backagården i Höör

Du kan anmäla dig enkelt online med det här formuläret.

Kontakt
Verksamhetschef för humanistisk konfirmation är Sara Ullman.
E-post: konfirmation@humanisterna.se
Telefon: 0768 - 648499

Läs mer
"Konfirmation helt utan Gud" - intervju med 15åriga Märta Tunbäck som konfirmerades humanistiskt i 2009

Exempel på ett högtidstal på avslutningen, av Agneta Blom

Artikel om humanistisk konfirmation på Wikipedia

Humanisterna om begravningsutredningen

Humanisterna har varit remissinstans i Begravningsutredningen som tillsattes av regeringen efter stark kritik av begravningsombudens 10 åriga verksamhet.

Beslutet år 2000 där stat och kyrka skulle skiljas åt blev egentligen ingen skilsmässa utan det blev mer ett särboförhållande. Kyrkan skaffade sig stor frihet men samtidigt väldiga privilegier. Kyrkan fick behålla vigselrätten och kyrkoavgiften som staten kasserar in åt kyrkan. Kyrkan fick också fortsätta att svara för den yttre ramen vid begravningar. Det betyder att kyrkans begravningsverksamhet omfattar förutan de som är medlemmar också de som är judar, muslimer och icke-troende.

Vi Humanister vill att kommunerna ska ta över och svara för begravningsverksamheten. I Sverige är det bara två kommuner som gör det, Stockholm och Tranås.

För att lösa problemet med avgiften för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan inrättades en begravningsavgift, en ny slags skatt, inkomsten från den går till församlingarna. Den avgiften är inte lika för var och en, den kan variera mellan 198 kr och 2 376, under en livstidsinkomst för ett hushåll med två personer kan det uppgå till 175 000 kr. Humanisterna uttalar sitt missnöje med denna orättvisa och vill påskynda en reform som rättar till felet. Felet beror på att det är Kyrkan och inte kommunerna som är huvudman för begravningsverksamheten.

Humanisterna stöder utredningens förslag om bättre utbildning av begravningsombuden. De skall ha förståelse för olika religioner och livsåskådningar. Utredningen föreslår att ombuden inte bara ska få en introduktion utan en löpande vidareutbildning. Där ser vi som humanister en stor uppgift att kunna tillhandahålla material och information. Humanisterna bör också kunna nominera personer som begravningsombud.

Begravningsombudens uppgift är också att se till lämpliga lokaler för sekulära ceremonier. Det råder stor brist lokaler av detta slag.

Gravskick, begängelsemetoder och begravningar utvecklas hela tiden. I dag har vi två metoder i bruk, jordbegravningar och kremering. Numera finns andra metoder t.ex. promession eller frystorkning. Man vill öppna för den metoden. Humanisterna stöder utredningens öppna modell och ser fram emot ett konkret förslag.

Tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering ökar. Det kan Humanisternas officianter bekräfta. Utredaren bedömer att antalet som avlider under den kommande tioårsperioden kommer att öka. Det råder lokalbrist. Man föreslår en ändring av lagen så att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering bestäms till en månad, det är en halvering av tiden mot vad den är i nuläget. Humanisterna ställer sig bakom det förslaget och säger samtidigt att det behövs en ändring av den tid då krematorier och begravningsplatser är tillgängliga. Vi föreslår att det skall vara möjligt att begrava även på helger. Det är en tid då människor lätt kan disponera sin tid och utan jäkt kan delta i ceremonier och minnesstunder.

Noomi Liljefors för Humanisterna