torsdag 26 april 2012

Vi fick ett brev..

Vi fick ett brev som i korthet löd så här:
Jag och en klasskamrat gör ett arbete om hur man ser på genmodifiering på människor inom olika livsåskådningar. Vi undrar därför om ni kanske vill förklara för oss hur man ser på detta inom humanismen.


Jag svarade då så här:
I denna fråga har inte humanisterna som organisation någon officiell ståndpunkt (vad jag vet) så svaret du får blir min personliga uppfattning. Jag kan därför inte garantera att alla som ansluter sig till livsåskådningen Humanism skulle hålla med mig.

Men grundinställningen för en Humanist är att inget är "heligt", utan alla nya moraliska och etiska dilemman som vi människor ställs inför skall utvärderas "konsekvens-etiskt" i så stor utsträckning som möjligt. Detta betyder att vi fattar etiska beslut efter vilka konsekvenser detta kan tänkas ha i avseende på eventuellt minskat lidande och ökat välbefinnande.  Detta betyder i sin tur att jag har svårt för att tänka mig att man som Humanist direkt avfärdar all form av genmodifiering på människor. Jag gör det i alla fall inte.

Man talar ofta om två olika typer av genmodifiering av människor. Den ena (somatisk) handlar om att man korrigerar gener eller genuttryck i en vuxen människa utan att det förs över till nästa generation. Denna typ av genmodifiering ser jag inga större etiska problem med. Men man vill förstås att detta skall vara en väl testad och riskfri metod såklart, fast det gäller ju för all medicinsk behandling, kan man tycka.

Genmodifiering på människoägg, som leder till att genmodifieringen ärvs, är ju däremot mycket svårare att ta ställning till. I nuläget känns detta mycket tveksamt eftersom det känns oerhört svårt att överblicka framtida konsekvenser för den mänskliga rasen. Men som jag resonerade tidigare: helt avfärdar jag det inte.
Det finns många intressanta genmodifieringar som man skulle kunna tänka skulle kunna leda till stor ökning av mänskligt välbefinnande och minskat lidande. Detta vill jag därför inte helt avfärda utan hålla mig öppen inför i framtiden. Men som jag redan sagt: i nuläget känns det ju mycket tveksamt. 

Min gissning är att du bland Humanister hittar det största andelen människor som ställer sig försiktigt positiva till genmodifiering av människor, liknande den jag beskrivit. 

Den humanistiskt inriktade tankesmedjan "Fri Tanke" menar i alla fall att "Transhumanismen" har en del gemensamt med Humanismen och de rekommenderar läsning av Transhumanisterna blogg "Människa-plus".  Det är en intressant blogg i detta ämne som jag tycker att ni också skall läsa!  :)

/Lars Nilsson


fredag 20 april 2012

Diskussionskväll om vetenskapen bakom jordens ålder, på tisdag den 24:e April.


På tisdagen den 24:e april, klockan 18.30, har vi Umeå-humanister vår nästa diskussionskväll på Bokcafé Pilgatan.

Patrik Brynolfsson, doktorand inom radiofysik samt styrelsemedlem i Humanisterna Umeå, presenterar vetenskapen bakom hur man vet att jorden är 4,5 miljarder år gammal.

Välkommen!

tisdag 10 april 2012

Humanistpub på Torsdag den 12:e April



Som vanligt träffas vi på Pub Rött klockan 19:00.

Vi ses!

Filosofiska föreningen diskuterar vetenskaplig realism

Vi vill tipsa om att på onsdag, den 11 April, kommer Docent Anders Öberg från Uppsala universitet till Filosofiska föreningen. Där ska han hålla ett föredrag med titeln: ”Hilary Putnams filosofi 1956- 2012”

Vi plankar här Filosofiska Föreningens abstract som beskriver denna föreläsning:

Abstract:
Hilary Putnam (f. 1926) är en av de mest kända amerikanska filosoferna. Han började publicera sig på 1950-talet under stark påverkan av W.V. Quine. Efter att ha verkat vid Princeton, blev han professor vid MIT 1961 and slutligen vid Harvard University 1965. Han är fortfarande aktiv och i april 2012 kommer en ny uppsatssamling ut, med ett flertal nyskrivna texter: Philosophy in the Age of Science. The Philosophy of Hilary Putnam (Library of Living Philosophers) är också på väg ut. Till några av Putnams mest kända arbeten hör den långa uppsatsen The Meaning of 'Meaning' (1975) och boken Reason, Truth and History (1981). Den förra är en känd vidräkning av Carnaps "meaning as intension" (och Freges "Sinn") och brukar sammanfattas med en slogan: "meaning just ain't in the head". Det senare verket är känt för att kombinera Dummetts verifikationistism med en realistisk position, som har blivit känd under benämningen intern realism.

Putnam är framför allt känd som en försvarare av en slags vetenskaplig realism, men har modifierat sin filosofi vid ett flertal tillfällen och har ofta tagit starka intryck av många andra filosofer, t.ex. Michael Dummett, Saul Kripke, Ludwig Wittgenstein, John Dewey, William James, men även av s.k. kontinentala filosofer. Karaktärisktiskt för Putnam är att han ofta blandar intryck från olika filosofiska skolbildningar på ett relativt obekymrat sätt. Under mitt föredrag ska jag ändå försöka visa på den starka kontinuiteten i Putnams tänkande, från och med publiceringen av artikeln Mathematics and the existence of abstract entities (1956) till den nya samlingsvolymen Philosophy in the Age of Science (2012). Föredraget baserar sig på min doktorsavhandling i teoretisk filosofi: Hilary Putnam on Meaning and Necessity (2011).

Datum: onsdag den 11:e april 2012

Tid: 19:15- 21

Plats: Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet