Humanistskolan - Del 7

En humanistisk agenda för Sverige

Humanisterna strävar efter att samhällets lagar, värderingar och det offentliga rummet skall organiseras helt oberoende av och neutralt i förhållande till någons gudstro eller andra religiösa föreställningar.
All politik har konsekvenser för samhällsmedborgarna, oberoende av de berörda medborgarnas personliga tycke och smak. Därför anser Humanisterna att politiska beslut bör fattas baserat på den bästa möjliga bedömningen av dess konsekvenser.

Stat och religion
Trots att separationen mellan kyrka och stat formellt genomfördes 2000, finns det fortfarande starka band mellan trossamfunden och det offentliga samhället som bör brytas.

- Sekulära livssynsorganisationer bör ges samma villkor och arbetsmöjligheter som trossam-funden. Det faktiska monopol på livsåskådningsområdet som de religiösa samfundens stöd vid kriser idag utgör, måste uppvägas att tillgång till uttalat sekulära rådgivare. Dessa ska kunna bistå människor i centrala livsfrågor och ge krisrådgivning i katastrofsituationer liksom på sjukhus, i äldrevården, inom brand-, militär- och polisväsende samt inom kriminalvården och andra samhällsinstitutioner.

- Kommuner bör inte överlåta offentliga angelägenheter, som social omsorg eller drogrehabilitering på religiösa organisationer, eftersom den personliga integriteten på livssynsområdet där inte kan förväntas vara garanterad.

- Varken Svenska kyrkan eller något annat trossamfund bör erhålla statlig hjälp att driva in sina medlemsavgifter. Den hjälp som trossamfunden får idag innebär inte bara ett ekonomiskt stöd, utan underminerar även principen om att medlemskap skall baseras på återkommande bekräftande handlingar. Barn bör inte inkluderas i samfundens medlemsstatistik.

- Villkoret för statligt stöd till trossamfund är enligt lagen att dessa bidrar till att upprätthålla och stärka samhällets gemensamt antagna värdegrund. I själva verket har samfunden i många fall en lära som står i konflikt med denna värdegrund, inte minst vad gäller synen på könsroller och homosexualitet. Samhällets stöd riskerar därmed att fungera kontraproduktivt i förhållande till de ideal man säger sig vilja främja. Därför bör sådant statligt stöd till trossamfund avskaffas, som motverkar gemensamma intressen.

- Kyrkans huvudansvar för begravningsväsendet bör avskaffas. Kommuner bör stimuleras att överta ansvaret för begravningsverksamheten, som för många människor i dag inte är en religiös angelägenhet.

- Liksom i flertalet länder bör äktenskap och partnerskap ingås inför en offentlig myndighet. De religiösa samfundens vigselrätt bör avskaffas genom att civiläktenskap införs i vårt land, vilket redan har skett på många andra håll i Europa. Civiläktenskap bör också omfatta äktenskap mellan personer av samma kön. Eventuella ceremonier i tillägg skall kunna utformas efter vars och ens egna preferenser och livssyn.