Sverige idag: sekulariseringen dröjer
Olika livsåskådningar kan inte göra sig gällande på lika villkor, vare sig globalt eller i Sverige. Även efter separationen mellan kyrka och stat 2000 består Svenska kyrkans privilegierade ställning. Kyrkan har betydande ekonomiska förmåner bl. a. genom att staten driver in medlemsavgiften via den allmänna deklarationen. Kyrkan har också genom begravningsavgiften fått en helt dominerande ställning inom begravningsverksamheten för många icke-medlemmar. Även de fria religiösa samfundens ställning har stärkts genom de statliga bidrag som delas ut enbart till religiösa livsåskådningsorganisationer. Fortfarande är Svenska kyrkan och ett antal trossamfund i stort ensamma bland alla organisationer om att registrera spädbarn som medlemmar.
Trossamfunden svarar för en oproportionerligt stor del av rådgivning i mänskliga, etiska och existentiella frågor, t.ex. i krissituationer. Behovet av sådan vägledning utan religiös förankring är inte tillgodosett.
Unga människor utsätts för religiös påverkan i friskolor som betalas med offentliga medel. Därmed åsidosätts barnets rätt till religionsfrihet och i praktiken innebär det att staten övergivit de sekulära principerna. Skolplanens principer om vetenskaplighet, demokrati, pluralism, jämställdhet och respekt för individen motarbetas i många sådana skolor.
Sekulära principer, vetenskaplig metod och teknisk och medicinsk utveckling ifrågasätts också av flera röststarka grupper i den allmänna samhällsdebatten. På sikt kan dessa strömningar utgöra en fara för demokratin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar