Önsketänkande

Stefan Nordström, en troeende biolog och medicingenetiker skrev ett debattinlägg i VK om att gudstro går alldeles utmärkt att kombinera med en vetenskaplig kunskapsyn. Han vill till och med få oss att tro att naturkonstanterna existerar just för att Gud vill att vi skall kunna utforska universum och livet. Något som han givetvis bara hittar på för att det skall passa in i hans gudstro.

Han skriver bla:

Här [i naturen] finns ett teologiskt svar, som inte alls behöver stå i ett motsatsförhållande till de svar som modern naturvetenskap gett oss.
Den finjustering av universums konstanter, som fysiker och kosmologer talar om, och den förunderliga genetiska kod (DNA), som biologer och genetiker talar om, vittnar om ett Medvetande, en gudomlig Logos.
Det är därför inte sant, som ofta hävdas i dagens debatt om tro och vetande, att modern naturvetenskap är oförenlig med en gudstro.

Visst, med denna sympatiska, till synes deistiska gudsbild kan det förvisso vara så att man inte kommer i konflikt med en vetenskaplig kunskapssyn.

Men nog händer det ofta att gudstro och religion kommer i konflikt med ett vetenskapligt synsätt! Att envist förneka basala vetenskapliga fakta såsom evolutionsteorin eller att hävda att handpåläggning kan bota cancer är ju två tydliga exempel på detta. Båda dessa föreställningar är inte alls ovanliga, ens inom den svenska kristenheten.

Men detta vet nog denna skribent redan. Han väljer bara att tala om någonting annat. Så fungerar gudstro: Viljan att tro på gud är så stor att man hela tiden måste vrida och vända på verkligheten för att få lov att fortsätta tro på sin Gud. Sympatiskt och förståeligt. Men en gudstro är, och förblir nog, ett önsketänkande likväl.
/Lars Nilsson