Humanistskolan - Del 10

En humanistisk agenda för Sverige

Medicinsk forskning och etik

Den medicinska vetenskapen gör nu stora framsteg. Hjärnforskningen ger oss nya kunskaper, genforskningen resulterar i snabbt ökande kunskap om ärftliga sjukdomar och stamcellsforskningen ger hopp om botemedel mot en lång rad sjukdomar som idag betraktas som obotliga, till exempel Alzheimer, Parkinson och ALS.

Med den medicinska utvecklingens ökande takt följer också en rad medicinsk-etiska frågor som samhället måste ta ställning till. Ett humanistiskt synsätt på dessa etiska val är att forskningen inte får styras av religiösa dogmer.

- Den embryonala stamcellsforskningen förbjuds eller begränsas i många länder, och ifrågasätts även i Sverige. Det existerar inga sekulära argument mot stamcellsforskning. Humanisterna anser det oetiskt och felaktigt att sådan forskning hindras av religiös vidskepelse och fundamentalism.

- Alternativa metoder inom medicinen hävdar ibland resultat och positiv påverkan, utan att kunna påvisa detta vetenskapligt. Sådana metoder kan möjligtvis ha goda effekter på patienter. Praktiker och forskare på området bör därför genomföra kontrollerade tester, så att man objektivt kan utvärdera verkningsgraden av sådana terapier och tillvägagångssätt.

- Ovetenskapliga behandlingar kan vara direkt skadliga och ge varaktiga men. Samhället och sjukvården bör därför generellt förhålla sig skeptisk till påståenden om olika behandlingar och botemedel vars positiva effekter inte kan beläggas i kliniska tester.