fredag 26 mars 2010

Mingelträff på Tisdag den 30:e Mars

Nu är det dags för mingelträff igen.

Tisdagen den 30 mars klockan 19.00.
På Restaurang Shanghai nedanför Lasarettsbacken, Umeå.

Snart är det ju stor Humanistkongress nere i Stockholm (den 10:e April, närmare bestämt) dit två av oss i styrelsen har tänkt att åka. Många spännande och viktiga motioner har kommit in och vi tänkte därför ägna denna mingelträff till att diskutera dessa.
Ladda ner motionerna här (som PDF-fil) och sätt igång och tagga!

Välkommen!

Inspelade debatter och seminarier

Ni vet väl om att det finns filmer på Humanisterna hemsida?
Filmer om Humanism och olika humanister, men också ett flertal inspelade seminarier och debatter där humanister har varit i farten.
Nyligen har det lagts dit tre nya filmer:

Moral med och utan Gud
Är sann moral beroende av Guds existens eller är moralen endast en mänsklig konstruktion? Finns det moraliska värden som är sanna i alla tider eller måste vi omförhandla vad som är rätt och fel efter tidens växlingar? Mats Selander, f.d. ateist, nu lärare på CredoAkademin diskuterar med Jerker Karlsson, f.d. kristen och teolog, medlem i Humanisterna. Inspelat på ABF Stockholm den 23/3.

Religionskunskap i skolan och religiösa friskolor
Regeringen har gett skolverket i uppdrag att ta fram nya kursplaner för grundskolan. Reaktionerna på förslaget till kursplan i religionskunskap har varit mycket starka.
Ruben Agnarsson, VD och ansvarig utgivare för tidningen Världen Idag, debatterar dessa frågor med Humanisternas ordförande Christer Sturmark. Inspelat på ABF Stockholm den 9/3.

Superstition kills – Vidskepelse dödar
En kvinna mördas anklagad för att vara häxa. Hur är det möjligt att det kan ske år 2009? På landsbygden i Indien drar gurus från by till by och påstår att de har magiska krafter – samtidigt som oskyldiga anklagas för att syssla med svart magi och stöts ut ur gemenskapen eller dödas. Humanisternas Henrik Thomé följde de Indiska humanisternas kamp mot vidskepelse under några dagar. Filmen är på engelska.

Alla dessa filmer ligger överst på sidan här http://humanisterna.se/audiovideo/

onsdag 24 mars 2010

Humanistträff i Skellefteå


Vi i styrelsen har fått kontakt en av våra medlemmar i Skellefteå och genast blir det en träff för dom som har möjlighet att komma. Så om du är en Humanist som bor i Skellefteåtrakten och är sugen på att träffa några dito, tveka inte att komma!

Vi kommer två stycken från styrelsen till ett möte på:
Restaurang Taste i Skellefteå.
Lördag den 27 mars klockan 13


Vi tror (beror på dom som kommer) att vi kommer att prata om hur vi arbetar i Umeå med Humanisterna, kanske hur vi själva tycker det är att vara organiserad humanist, kanske något mer, vem vet . . . .

Vi har större ansamlingar av medlemmar på några orter till. Tänker närmast på Luleå och Piteå. Vi kan ordna en träff också där om vi får hjälp på traven av någon på plats.
Hör av dig till oss!

lördag 20 mars 2010

Humanistskolan - Del 7


En humanistisk agenda för Sverige

Humanisterna strävar efter att samhällets lagar, värderingar och det offentliga rummet skall organiseras helt oberoende av och neutralt i förhållande till någons gudstro eller andra religiösa föreställningar.
All politik har konsekvenser för samhällsmedborgarna, oberoende av de berörda medborgarnas personliga tycke och smak. Därför anser Humanisterna att politiska beslut bör fattas baserat på den bästa möjliga bedömningen av dess konsekvenser.

Stat och religion
Trots att separationen mellan kyrka och stat formellt genomfördes 2000, finns det fortfarande starka band mellan trossamfunden och det offentliga samhället som bör brytas.

- Sekulära livssynsorganisationer bör ges samma villkor och arbetsmöjligheter som trossam-funden. Det faktiska monopol på livsåskådningsområdet som de religiösa samfundens stöd vid kriser idag utgör, måste uppvägas att tillgång till uttalat sekulära rådgivare. Dessa ska kunna bistå människor i centrala livsfrågor och ge krisrådgivning i katastrofsituationer liksom på sjukhus, i äldrevården, inom brand-, militär- och polisväsende samt inom kriminalvården och andra samhällsinstitutioner.

- Kommuner bör inte överlåta offentliga angelägenheter, som social omsorg eller drogrehabilitering på religiösa organisationer, eftersom den personliga integriteten på livssynsområdet där inte kan förväntas vara garanterad.

- Varken Svenska kyrkan eller något annat trossamfund bör erhålla statlig hjälp att driva in sina medlemsavgifter. Den hjälp som trossamfunden får idag innebär inte bara ett ekonomiskt stöd, utan underminerar även principen om att medlemskap skall baseras på återkommande bekräftande handlingar. Barn bör inte inkluderas i samfundens medlemsstatistik.

- Villkoret för statligt stöd till trossamfund är enligt lagen att dessa bidrar till att upprätthålla och stärka samhällets gemensamt antagna värdegrund. I själva verket har samfunden i många fall en lära som står i konflikt med denna värdegrund, inte minst vad gäller synen på könsroller och homosexualitet. Samhällets stöd riskerar därmed att fungera kontraproduktivt i förhållande till de ideal man säger sig vilja främja. Därför bör sådant statligt stöd till trossamfund avskaffas, som motverkar gemensamma intressen.

- Kyrkans huvudansvar för begravningsväsendet bör avskaffas. Kommuner bör stimuleras att överta ansvaret för begravningsverksamheten, som för många människor i dag inte är en religiös angelägenhet.

- Liksom i flertalet länder bör äktenskap och partnerskap ingås inför en offentlig myndighet. De religiösa samfundens vigselrätt bör avskaffas genom att civiläktenskap införs i vårt land, vilket redan har skett på många andra håll i Europa. Civiläktenskap bör också omfatta äktenskap mellan personer av samma kön. Eventuella ceremonier i tillägg skall kunna utformas efter vars och ens egna preferenser och livssyn.

fredag 19 mars 2010

Umeåhumanistbloggen fyller 1 år!


Umeåhumanistbloggen fyller 1 år idag!
Det allra första blogginlägget hette ”Vad vill en Humanist?”.

Avslutningen på detta inlägg lät så här:

Jag vill att vi ska få ett samhälle där Humanistiska samlingslokaler blir minst lika vanliga som kyrkor. Ett samhälle där människor som inte tror på Gudar, erbjuds samlingslokaler där man kan träffas och diskutera livets svåra stunder, livets glädjeämnen, döden, samt det fantastiska i att vara vid liv, utan inslag av tro på övernaturliga krafter. Samlingsplatser där man kan stötta varandra, skapa samhörighet inom ett bostadsområde, utan behöva samtala med, eller om, en påhittad Gud. Bara det goda samtalet, människor emellan.
Det är vad jag vill…..bland annat…..


Ett år senare kan vi ju lugnt konstatera att vi inte riktigt är där än….:)
Vi får väl ta och återkomma om ytterligare ett år och se om det kanske då har uppstått åtminstone EN humanistisk samlingslokal i Sverige. Jag tvivlar..

/Lars Nilsson

onsdag 17 mars 2010

Människovärde efter döden?

Jag hade en liten mail-diskussion med en kristen vän för ett tag sedan, som delvis började handla om vår olika syn på människovärdet efter döden. Den såg ut ungefär så här (ursäkta att det blev lite långt):

Nån:
Skillnaden med kristendomen och andra religioner är ju att den bygger på kärleksbudet: att älska Gud och vår nästa. Och misslyckas vi med våra liv får vi komma till Gud precis sådana vi är, bara vi tror på att Jesus tog på sig vår skuld.


Jag:
En fråga som väckte mig i det du skrev var - “får vi komma till Gud precis sådana vi är, bara vi tror på att Jesus tog på sig vår skuld”-. Hur menar du (ni kristna) här egentligen? Jag antar att du med, “att komma till Gud”, menar att efter döden komma till något slags paradis. Det är ju en bra tanke att man får misslyckas med sitt liv men ändå har möjligheten att få komma dit. Men det intressanta tycker jag är vilka du menar inte skall få lov att komma dit.

För att hårddra det lite grann: Vem kommer till paradiset? En kallblodig mördare, som efter sitt dåd, senare blir frälst och fullt ut bekänner sin tro på Jesus. Eller en människa som i hela sitt liv gjort gott efter bästa förmåga, varit hjälpsam och en allmänt god medmänniska. Men som hela sitt liv också varit ateist och inte trott på myten om att Jesus dog för våra synders skull?

Jag förhåller mig starkt kritisk till en Gud som tycker att det är viktigare att man tror på honom, än att just enbart vara en god människa. Detta låter som en mycket självupptagen och självgod Gud. Eller har jag kanske missförstått något?

Nån:
Så skall jag försöka förklara vad jag menar med att komma till Gud. Jag menade inte bara evigheten utan att få överlämna sitt liv till Gud här i livet. Men ja, det är så att även en mördare kan få förlåtelse om han ber Jesus om förlåtelse, så var det ju med rövaren på korset som vände sig till Jesus innan han gav upp andan. Men det är inte så att när man tagit emot Jesus i sitt liv att man kan leva hur som helst. I allt gäller kärleksbudet: Du skall älska Gud av hela Ditt hjärta och Din nästa som Dig själv.

Jag tror på ett evigt liv och jag tycker det skulle vara förfärligt att jag, när mitt liv är slut, bara hade att se fram emot att bäddas ner i den mörka jorden, det är inte mycket till framtidshopp. När det gäller var vi skall tillbringa evigheten är jag glad att det inte är jag som skall döma om vilka som får komma till himlen, men det står i en vers som kallas lilla Bibeln: att så älskade Gud världen att han utgav sin ende son för att var och en som tror på Honom inte skall förgås utan ha evigt liv. Nog vore det väl konstigt att den som inte tror på Jesus och har förnekat Honom vill tillbringa evigheten tillsammans med Honom?


Jag:
Det var intressant, men inte överraskande, att du vidhåller att tron på Jesus är viktigare, för att få ett evigt liv, än att vara en god människa. För mig, som "bara" tror på ett liv före döden, spelar det i sak, ingen roll vilka, som enligt kristna föreställningar, kommer till himlen. Men att kristna (och muslimer och judar också för den delen) ger människan ett värde utifrån ifall man har den "rätta" tron eller ej, tycker jag är fel, och en mycket tråkig människosyn. Denna människosyn tror jag orsakar mycket segregation, och andra problem, i världen. Själv tror jag på alla människors lika värde, både före och efter döden, oberoende av vilken livsåskådning man har.

Rädslan för döden är naturlig och det är inte så konstigt att många, särskilt på dödsbädden, sätter sin förhoppning till att det skall finnas ett liv efter döden. För det är ju sant som du säger, att det låter ju inte så roligt att man bara skall bli lagd i den mörka jorden. Fast jag tror ju inte, som du, att vi har något medvetande efter att vi har dött. Så för mig är denna tanke, att bli lagd i jorden, inte så skrämmande som den kanske är för dig.

Ni kristna är ju skrämda med hotet: ”Tror ni inte på mig så kommer ni inte att få evigt liv (alt. kommer ni till helvetet)”. Att du ständigt lever med denna press och rädsla gör mig ledsen, och visar på något fundamentalt snedvridet inom kristendomen. Detta hot gör att ni som tror, faktiskt inte har en riktigt ärlig möjlighet att ändra er, utan möjligtvis med stora våndor och stor rädsla.

Några sådana hot föreligger inte inom den humanistiska livsåskådningen. Som humanist är man en fri människa som hela tiden har möjlighet att ändra sig ifall man får nya kunskaper eller insikter. Och dessutom: att inte tro på ett liv efter döden, betyder inte att man saknar förmåga att förstå det stora i att vara vid liv. Att inte tro på ett liv efter döden, betyder inte heller att livet då automatiskt är meningslöst att leva. Tvärtom faktiskt, tycker jag.

/Lars Nilsson

måndag 15 mars 2010

Kristendomens betydelse för dagens Sverige - Debatt i "Människor och tro"

Den femte mars debatterade Christer Sturmark och Alf Svensson om kristendomens betydelse för dagens Sverige i programmet Människor och tro i P1. Det var en mycket intressant debatt främst för att den så tydligt visar vilka tunna argument som förs fram av en försvarare av en särställning för kristendomen i Sverige. Han hävdade att utan kristendomen skulle det inte varit annat än katastrof i Sverige. Det verkar som om ingen läsvärd litteratur hade sätt dagens ljus om det inte varit för Jesus och hans himmelske fader.

Alf Svensson använde dessutom ett klassiskt grepp att vända bildning, utbildning och kunskap till något negativt genom att när Sturmark hänvisade till forskning och statistik så anklagade Alf honom för att vara elitistisk. Det är en beprövad metod inte minst i kommunistdiktaturer.

Här nedan lägger jag en länk till Människor och tros programarkiv där man kan ladda ner eller lyssna direkt.

http://www.sr.se/sida/laddaner.aspx?programid=416

/Patrik

lördag 13 mars 2010

Humanistskolan - Del 6.1

"Being a Humanist means trying to behave decently without expectation of rewards or punishment after you are dead."
Kurt Vonnegut

fredag 12 mars 2010

Rapport från ett årsmöte


Långt nere i källaren...

Först passerade vi skärselden [i.e. marschaller] på vår väg och efter några trappsteg nådde vi fram till vår årsmöteslokal. Vi var närmare 20 medlemmar i Humanisterna Umeå som samlades denna tisdagskväll för att bevittna föreningens riktiga pånyttfödelse.

Ett årsmöte är ofta välplanerat så och vårt. Till vår ceremonimästare valdes mannen som för två år sedan förrättade vår begravning. Nu fick han tillfälle att väcka oss från det döda. Alla frågor behandlades med största noggrannhet och inget blev bordlagt. Så nu har interimstyrelsen fått godkänt och en ny styrelse är vald.

Årsmötet diskuterade också vårt ansvar mot medlemmarna som finns på orter en bit bort från Umeå. Och glädjande nog så har vi fått kontakt med några av medlemmarna som är villiga att jobba för träffar på orter utanför Umeå. Så du som bor på en ort med en nia i början av ditt postnummer, tveka inte att höra av dig om du vill träffa andra trevliga humanister.

Vi diskuterade också den kommande verksamheten lite grann. Vi hoppas ju förstås att fler hittar till våra diskussionskvällar och att vi kanske kan utöka verksamheten med en ännu friare form på någon pub eller så. Också lokalfrågan var uppe. Vi har ju en möjlighet att nyttja ABFs lokal vid Hagaplan, men den måste i så fall bokas långt i förväg, och det fick vi i styrelsen mandat till. Så till hösten så kanske vi har en ruta ”lokal” i vårt program.

Vi blev fem stycken i vår nya styrelse, med Lars Nilsson som ordförande. Vi hade heller inte svårt att hitta några till valberedning, som ju brukar bli en knäckfråga på många årsmöten, så vi ser med tillförsikt på det nya verksamhetsåret.

Vi tog också ett radikalt beslut för nästa möte. Vi vill inte gå genom skärselden en gång till, så vi tar vår nästa mingelträff tisdagen den 30 mars, och lokalen kan bli en annan. Så avboka träffen på skärtorsdagen den 1 april, som vi aviserat tidigare.

Så till en jätteviktig fråga för oss i styrelsen. Du som inte brukar få vårt digitala blad ”Humanisten Umeå”, var snäll och anmäl aktuell e-post adress till förbundets medlemsregister. Vi har fortfarande ett antal adresser som studsar tillbaka.

Efter årsmötesförhandlingarna drack vi kaffe och pratade på en bra stund. Bl.a. fick vi, en del av oss kände ju inte till detta, en god redogörelse för Spaggettimonstret. En kunskap som i den digitaliserade världen sprids mycket fortare än alla religioner spridits tidigare.

Och konstens betydelse för våra liv fick också sin del. Vår Pelle spelade och sjöng så att åtminstone jag fick en andlig upplevelse. Tack Pelle. (En del av oss på mötet tycker ordet andlig är så besudlad så den inte ska användas av oss. Kom med på våra möten så får vi höra din åsikt.)

Vi kommer att ha en spännande vår framför oss! Häng med du också!
Seppo
för den nyvalda styrelsen i Umeå

Humanistskolan - Del 6


Sverige idag: sekulariseringen dröjer

Olika livsåskådningar kan inte göra sig gällande på lika villkor, vare sig globalt eller i Sverige. Även efter separationen mellan kyrka och stat 2000 består Svenska kyrkans privilegierade ställning. Kyrkan har betydande ekonomiska förmåner bl. a. genom att staten driver in medlemsavgiften via den allmänna deklarationen. Kyrkan har också genom begravningsavgiften fått en helt dominerande ställning inom begravningsverksamheten för många icke-medlemmar. Även de fria religiösa samfundens ställning har stärkts genom de statliga bidrag som delas ut enbart till religiösa livsåskådningsorganisationer. Fortfarande är Svenska kyrkan och ett antal trossamfund i stort ensamma bland alla organisationer om att registrera spädbarn som medlemmar.
Trossamfunden svarar för en oproportionerligt stor del av rådgivning i mänskliga, etiska och existentiella frågor, t.ex. i krissituationer. Behovet av sådan vägledning utan religiös förankring är inte tillgodosett.
Unga människor utsätts för religiös påverkan i friskolor som betalas med offentliga medel. Därmed åsidosätts barnets rätt till religionsfrihet och i praktiken innebär det att staten övergivit de sekulära principerna. Skolplanens principer om vetenskaplighet, demokrati, pluralism, jämställdhet och respekt för individen motarbetas i många sådana skolor.
Sekulära principer, vetenskaplig metod och teknisk och medicinsk utveckling ifrågasätts också av flera röststarka grupper i den allmänna samhällsdebatten. På sikt kan dessa strömningar utgöra en fara för demokratin.

onsdag 10 mars 2010

Föreläsning om lyckoforskning 18:e Mars

Filosofiska föreningen inbjuder alla intresserade till en föreläsning om lyckoforskning.
Det är David Brax (Fil.dr. i praktisk filosofi, Lunds universitet) som kommer att berätta om ”Lyckoforskning, motivation och empirisk orienterad filosofi”.

Tid: Torsdagen den 18/3, kl. 19:15
Plats: Dramastudion, humanisthuset. För den som inte vet var den ligger så kommer här en beskrivning: Gå förbi kafeterian (i den riktningen att ni har kafeterian till vänster om er) samt ingången till B2 korridoren. Nästa dörr till vänster (alla dörrar här är till vänster) är dörren till Dramastudion.

Liten presentation av föredraget:
Under senare år har filosofin på nytt fått upp ögonen för empirisk forskning. Särskilt moralfilosofin har börjat intressera sig för de upptäckter och samband som studeras inom den vetenskapliga psykologin, kognitionsforskningen och neurovetenskapen. Vad är det som händer i hjärnan när vi fäller moraliska omdömen? Hur förhåller sig moraliska trosföreställningar till moralisk motivation? Vilken roll spelar positiva och negativa känslor i vår moral och i våra värderingar? Och vilken betydelse har detta för filosofiska teorier om värde och moral? I dagens föredrag kommer jag att prata om hur filosofin kan och kanske också bör interagera med empirisk, psykologisk forskning. Särskilt fokus kommer att vara på lyckoforskningen och dess upptäckter om sambanden mellan lycka och motivation.

Krönika om religiös extremism

Västerbottenkurirens debattredaktör Mats Olofsson har skrivit en krönika om religiös extremism och vikten av sekulära värderingar: "Religiös extremism är negativt för alla överallt".

Han avslutar krönikan så här:

På debattsajten Newsmill skriver en "sekulariserad muslim" i Tensta att den grupp han tillhör är lika utsatt som judar i Malmö:
"Jag har ingen anledning att förneka att en extremistisk form av islam är på frammarsch i Sverige. Men de representerar inte alla muslimer. Tvärtom så är moderata och sekulariserade muslimer vid sidan av judarna den främsta måltavlan för deras hat."
"I Malmö hotas judar av muslimska extremister. I Södertälje förföljs muslimer av kristna extremister med rötter i Mellanöstern. I Stockholmsförorten Rinkeby trakasseras muslimer av egna extremister."
Jag tror han vill säga att religiösa extremister drabbar alla. Och det har han naturligtvis rätt i. Om än på olika sätt. Islamistiska självmordsbombare i Irak, religiösa bosättare i Israel eller kristna högeraktivister i USA spelar förvisso i helt olika divisioner. Men konsekvenserna av deras aktivitet blir andra varse om. På det ena eller andra sättet.
Religiös extremism påverkar också och i allt högre grad dagens svenska samhälle. Inte som när kvinnor stenas till döds enligt Sharialagar eller homosexuella kastas i fängelse. Men också här kränks mänskliga rättigheter och legitimeras tvång med hänvisning till religion och tradition.
Det är viktigare än någonsin att stå upp för genuint sekulära värderingar.

söndag 7 mars 2010

Humanistiska Konfirmationsläger 2010


I år kan humanisterna i Sverige satsa stort igen - 5 veckolånga läger är fastställda, med 25 ungdomar på varje:

1) 17 - 24 juni på Backagården i Höör
2) 27 juni - 4 juli på Dalslands folkhögskola
3) 4 - 11 juli på Klackbergsgården i Norberg
4) 1 - 8 augusti på Dalslands folkhögskola
5) 1 - 8 augusti på Backagården i Höör

Du kan anmäla dig enkelt online med det här formuläret.

Kontakt
Verksamhetschef för humanistisk konfirmation är Sara Ullman.
E-post: konfirmation@humanisterna.se
Telefon: 0768 - 648499

Läs mer
"Konfirmation helt utan Gud" - intervju med 15åriga Märta Tunbäck som konfirmerades humanistiskt i 2009

Exempel på ett högtidstal på avslutningen, av Agneta Blom

Artikel om humanistisk konfirmation på Wikipedia

Humanisterna om begravningsutredningen

Humanisterna har varit remissinstans i Begravningsutredningen som tillsattes av regeringen efter stark kritik av begravningsombudens 10 åriga verksamhet.

Beslutet år 2000 där stat och kyrka skulle skiljas åt blev egentligen ingen skilsmässa utan det blev mer ett särboförhållande. Kyrkan skaffade sig stor frihet men samtidigt väldiga privilegier. Kyrkan fick behålla vigselrätten och kyrkoavgiften som staten kasserar in åt kyrkan. Kyrkan fick också fortsätta att svara för den yttre ramen vid begravningar. Det betyder att kyrkans begravningsverksamhet omfattar förutan de som är medlemmar också de som är judar, muslimer och icke-troende.

Vi Humanister vill att kommunerna ska ta över och svara för begravningsverksamheten. I Sverige är det bara två kommuner som gör det, Stockholm och Tranås.

För att lösa problemet med avgiften för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan inrättades en begravningsavgift, en ny slags skatt, inkomsten från den går till församlingarna. Den avgiften är inte lika för var och en, den kan variera mellan 198 kr och 2 376, under en livstidsinkomst för ett hushåll med två personer kan det uppgå till 175 000 kr. Humanisterna uttalar sitt missnöje med denna orättvisa och vill påskynda en reform som rättar till felet. Felet beror på att det är Kyrkan och inte kommunerna som är huvudman för begravningsverksamheten.

Humanisterna stöder utredningens förslag om bättre utbildning av begravningsombuden. De skall ha förståelse för olika religioner och livsåskådningar. Utredningen föreslår att ombuden inte bara ska få en introduktion utan en löpande vidareutbildning. Där ser vi som humanister en stor uppgift att kunna tillhandahålla material och information. Humanisterna bör också kunna nominera personer som begravningsombud.

Begravningsombudens uppgift är också att se till lämpliga lokaler för sekulära ceremonier. Det råder stor brist lokaler av detta slag.

Gravskick, begängelsemetoder och begravningar utvecklas hela tiden. I dag har vi två metoder i bruk, jordbegravningar och kremering. Numera finns andra metoder t.ex. promession eller frystorkning. Man vill öppna för den metoden. Humanisterna stöder utredningens öppna modell och ser fram emot ett konkret förslag.

Tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering ökar. Det kan Humanisternas officianter bekräfta. Utredaren bedömer att antalet som avlider under den kommande tioårsperioden kommer att öka. Det råder lokalbrist. Man föreslår en ändring av lagen så att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering bestäms till en månad, det är en halvering av tiden mot vad den är i nuläget. Humanisterna ställer sig bakom det förslaget och säger samtidigt att det behövs en ändring av den tid då krematorier och begravningsplatser är tillgängliga. Vi föreslår att det skall vara möjligt att begrava även på helger. Det är en tid då människor lätt kan disponera sin tid och utan jäkt kan delta i ceremonier och minnesstunder.

Noomi Liljefors för Humanisterna