söndag 7 mars 2010

Humanisterna om begravningsutredningen

Humanisterna har varit remissinstans i Begravningsutredningen som tillsattes av regeringen efter stark kritik av begravningsombudens 10 åriga verksamhet.

Beslutet år 2000 där stat och kyrka skulle skiljas åt blev egentligen ingen skilsmässa utan det blev mer ett särboförhållande. Kyrkan skaffade sig stor frihet men samtidigt väldiga privilegier. Kyrkan fick behålla vigselrätten och kyrkoavgiften som staten kasserar in åt kyrkan. Kyrkan fick också fortsätta att svara för den yttre ramen vid begravningar. Det betyder att kyrkans begravningsverksamhet omfattar förutan de som är medlemmar också de som är judar, muslimer och icke-troende.

Vi Humanister vill att kommunerna ska ta över och svara för begravningsverksamheten. I Sverige är det bara två kommuner som gör det, Stockholm och Tranås.

För att lösa problemet med avgiften för de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan inrättades en begravningsavgift, en ny slags skatt, inkomsten från den går till församlingarna. Den avgiften är inte lika för var och en, den kan variera mellan 198 kr och 2 376, under en livstidsinkomst för ett hushåll med två personer kan det uppgå till 175 000 kr. Humanisterna uttalar sitt missnöje med denna orättvisa och vill påskynda en reform som rättar till felet. Felet beror på att det är Kyrkan och inte kommunerna som är huvudman för begravningsverksamheten.

Humanisterna stöder utredningens förslag om bättre utbildning av begravningsombuden. De skall ha förståelse för olika religioner och livsåskådningar. Utredningen föreslår att ombuden inte bara ska få en introduktion utan en löpande vidareutbildning. Där ser vi som humanister en stor uppgift att kunna tillhandahålla material och information. Humanisterna bör också kunna nominera personer som begravningsombud.

Begravningsombudens uppgift är också att se till lämpliga lokaler för sekulära ceremonier. Det råder stor brist lokaler av detta slag.

Gravskick, begängelsemetoder och begravningar utvecklas hela tiden. I dag har vi två metoder i bruk, jordbegravningar och kremering. Numera finns andra metoder t.ex. promession eller frystorkning. Man vill öppna för den metoden. Humanisterna stöder utredningens öppna modell och ser fram emot ett konkret förslag.

Tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering ökar. Det kan Humanisternas officianter bekräfta. Utredaren bedömer att antalet som avlider under den kommande tioårsperioden kommer att öka. Det råder lokalbrist. Man föreslår en ändring av lagen så att den längsta tillåtna tiden mellan dödsfall och gravsättning eller kremering bestäms till en månad, det är en halvering av tiden mot vad den är i nuläget. Humanisterna ställer sig bakom det förslaget och säger samtidigt att det behövs en ändring av den tid då krematorier och begravningsplatser är tillgängliga. Vi föreslår att det skall vara möjligt att begrava även på helger. Det är en tid då människor lätt kan disponera sin tid och utan jäkt kan delta i ceremonier och minnesstunder.

Noomi Liljefors för Humanisterna

4 kommentarer:

  1. Att tillåta begravningar även på helger skulle innebära en stor kostnadsökning för anhöriga. Begravningsentreprenörer, officianter, musiker, vaktmästare och solisters arvoden skulle öka markant.

    Att medelst lag begränsa tiden mellan dödsfall och begravning på det sätt som föreslås skulle orsaka betydande problem för begravningsverksamheten, då även andra skäl än platsbrist kan inverka på anhörigas önskan att dröja med ceremonin.

    För övrigt vore det utmärkt om kommunerna övertog det totala begravningsansvaret, så att kyrkogårdsförvaltningarna under Svenska kyrkans kontroll kunde befrias från det uppdraget.

    Andreas Creutz
    Begravningsentreprenör

    SvaraRadera
  2. Först vill jag bara slänga in en fråga för att jag är nyfiken. Vad är fördelen med promession, frystorkning? Bara av intresse alltså.

    Sen Andreas: Att tillåta begravningar på helger är ju inte detsamma som att man måste begrava på helger. Om nu någon vill ha sin begravning på helgen för att det passar bäst så antar jag att den personen är införstådd med att det blir dyrare.

    Vilka andra problem än platsbrist är det du tänker på som kan göra det problematiskt med en lag som sätter tiden mellan dödsfall och begravning till en månad?

    SvaraRadera
  3. Patrik:
    Frystorkning sägs vara ett klimatvänligare alternativ till både kremering och jordbegravning.
    Läs t.ex denna länk: http://www.skanskan.se/article/20091119/LUND/711189857/1057/*/folkes-fru-ville-jordfastas-klimatvanligt

    SvaraRadera
  4. Patrik, det är sant. Snittbegravningen i riket ligger i dag på en kostnad på omkring 24 000 kronor. Med en helgbegravning skulle jag tro att kostnaden rusar i väg uppåt 30 000. Men så länge man är beredd att betala så...

    Jag ser gärna en rekommendation av något slag som siktar på att få ner tiden mellan dödsfall och begravning. Men att lagstifta om det vore att stifta en lag som med nödvändighet kommer att brytas. Ett vanligt exempel är att anhöriga är utspridda över landet eller världen, och helt enkelt inte har praktiskt möjlighet att få ihop ett datum då alla har möjlighet förrän efter en månad.

    För övrigt är jag personligen tveksam till frystorkning. Det har aldrig testats på en mänsklig kropp, och själva processen känns etiskt problematisk. Att gå ut med frystorkning som den Nya Metoden som skedde i media, långt innan det var genomförbart, med resultat att mängder av människor kom att hamna i vanliga frysar i väntan på frystorkningens införande, tycker jag var förhastat. Att det sedan är ett enskilt företag som vill tillhandahålla tjänsten kan också diskuteras. Jag vill se mer forskning och mer genomlysning av för- och nackdelar med metoden.

    SvaraRadera