Humanismen präglas av
- insikt om människans naturliga begränsningar och existentiella villkor.
- tilltro till mänsklighetens förmåga att skapa en värld av fred, frihet och välstånd.
- medvetenhet om människan som en integrerad del av den biologiska världen och hennes ansvar för miljö, djur och natur samt en strävan efter att minimera lidande hos både människor och djur.
- insikt om att vi alla ingår i ett socialt sammanhang, med bibehållen respekt för individens behov av frihet och integritet.
- insikt om vetenskapliga kunskapers betydelse för människans möjlighet att orientera sig i tillvaron.
- en öppen och kritisk attityd med ständig beredskap till omprövning av våra uppfattningar.
- avståndstagande från och strävan att avslöja dogmatiska läror, auktoritära system och totalitära ideologier, med fokus på de konsekvenser dessa får för individ och samhälle.
- övertygelsen om alla människors lika värde konsekvent försvar för åsikts- och yttrandefrihet.
- insikt om samtalets och den öppna debattens roll för att lösa konflikter.
- förväntan om att varje individ tar ansvar för att skapa mening i sitt eget liv.
- uppskattning av konstnärliga och andra försök till tolkning våra livserfarenheter.
lördag 9 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Idé-programmet innehåller mycket matnyttigt. Själv fastnade jag särskilt för det första och de tre sista påståendena.
SvaraRadera"
- insikt om människans naturliga begränsningar och existentiella villkor.
- insikt om samtalets och den öppna debattens roll för att lösa konflikter.
- förväntan om att varje individ tar ansvar för att skapa mening i sitt eget liv.
- uppskattning av konstnärliga och andra försök till tolkning våra livserfarenheter."
Jag tror vi behöver bli bättre på att ta tillvara på dessa. Att utöver att peka på den vetenskapliga metodens värde och ge religionskritik också ge oss in i det filosofiska/existentiella samtalet som nu helt domineras av religiösa utsagor.
Vi måste bli bättre på att få ut våra reflektioner kring vad det innebär att vara människa, att leva ett gott liv, etc och skapa mötesplatser där vi genom att tillsammans uppleva musik, konst, poesi, etc kan få den där känslan av gemenskap, känslan av att vara en del av något större, som nu religionerna i stort sett har ensamrätt på.
Jag håller med dig fullständigt Mattias.
SvaraRaderaHej Mattias!Det sista du skrev:överdriver du inte lite ang religionens ensamrätt?Det finns ju massor av ickereligiösa företeelser o sammanhang där man kan känna den där gemenskapen.Här handlar det väl just om individens egen vilja att utforska vad man går igång på o vad som ger mening.Däremot stöter man på uppfattningen hos många,att religiösa har hittat en unik gemenskap.Jag har hävdat o hävdar att det som tex hängivna bajen-supportrar beskriver,eller det jag o andra känner för viss musik är samma sak.Nämnda(fel-)uppfattning faller nog inom believe in belief-sektorn.Även folk som inte själva är religiösa tror inte sällan att just religiös övertygelse o religiösa upplevelser är något exklusivt,något annat än allt annat liksom.
SvaraRaderaEnsamrätt kanske var en lite överdrift och jag tror vi tänker samma sak kring känslan av att dela en upplevelse som något väldigt speciellt, som inte på något sätt är kopplat till religion som sådan och att den går att erfara inom en mängd olika områden.
SvaraRaderaDet jag ville sätta fokus på är att jag tycker att vi borde ge möjligheter till dessa gemensamma upplevelser och då också kunna "ta till vara på den" på bästa möjliga sätt. Att motarbeta det du är inne på om föreställningen om den religiösa upplevelsen som något exklusivt.