Mingelträff med tema Tankebrott

Nu på Tordag den 4:e Februari har vi årets första mingelträff för oss Umeåhumanister.

Denna gång har vi Andreas Anundi som diskussionsinledare. Andreas driver, tillsammans med CJ Åkerberg, skepticism och vetenskaps-bloggen "Tankebrott" som har fokus på kritik och analys av religon, pseudovetenskap och konspirationsteorier. Hos oss är det tänkt att han skall inleda med tankar kring skillnader mellan ideologiskt (eller känslomässigt) drivna/motiverade åsikter kontra vetenskapligt baserade åsikter.

Vi träffas på restaurang Shangahaj klockan 19 till 21.

Humanistskolan - Del 4

Humanisternas tre dimensioner

Religiösa ideologier och organisationer har länge ägt tolkningsföreträde när det gäller vår världsbild och verklighetsuppfattning. Ofta har denna dominans vidmakthållits med hjälp av hot och straff mot den enskilde. Alltjämt utövar religionen ett starkt inflytande över olika samhällens lagar, normer och värderingar världen över. Religiösa föreställningar påverkar även det relativt sekulariserade Sverige. Därför behövs en stark och uttalat sekulär rörelse som motvikt.

Vi är en opinionsbildande organisation för människor med en humanistisk livsåskådning, som genom sitt medlemskap vill verka för ett sekulärt och demokratiskt samhälle. Vår profil och verksamhet kan sammanfattas i tre dimensioner:

1. Vetenskap och rationalitet: Humanisterna representerar en i många avseenden klassisk upplysningsfilosofi, vilken innebär att världen kan utforskas med vetenskaplig metodik och mänskligt förnuft. Humanisterna representerar också en syn på människan som tillskriver henne förmåga att skapa och uppleva konst och kultur, samt en utvecklings- och bildningspotential som är oavhängig religiösa föreställningar.

2. Humanistisk etik och samhällssyn: Humanisterna förespråkar en sekulär etik, där religiös tro eller uttolkning av föregivet heliga skrifter inte kan tillåtas styra samhällets moraluppfattningar. Centrala värden i humanistisk etik är respekt för individens integritet, frihet och jämställdhet liksom hävdande av principerna bakom demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.

3. Praktisk och utåtriktad verksamhet: Humanisterna aktualiserar sina idéer praktiskt i många olika sociala sammanhang. En viktig uppgift är att vara folkbildare. Förbundet engagerar medlemmar i aktiviteter för opinionsbildning, informations- och samhällsinsatser. Humanisterna deltar i internationella möten och samarbetsprojekt, samt verkar för att bygga kontaktnät som bevakar de för oss intressanta frågorna, såväl i närområdet som globalt. Vidare är våra sommarläger för ungdomar (även kallat humanistisk konfirmation) ett populärt alternativ till kyrkans konfirmationsläger. Andra livscykelceremonier erbjuds också dem som önskar manifestera vissa viktiga händelser som barnvälkomnande, vigslar och begravningar. Humanisterna arrangerar även sommarveckor för vuxna, med humanistisk livssyn i fokus.

Nätverk för en sekulär skola

Stoppa kyrkornas mission i skolan

Starka krafter är i rörelse för en "påkristning" av den allmänna skolan. Det handlar om skolavslutningar i kyrkan, Bibeläventyr, skolkyrkor, skolpräster, skolpastorer och skolevangelister.

Runt om i landet finns det personer som engagerar sig mot detta. Men att anmäla kan få konsekvenser och personangrepp i media och anonyma hot förekommer. Många biter ihop eller låter barnen skolka hellre än att anmäla. Det är en förståelig reaktion, men bidrar tyvärr till att missförhållandena tillåts fortsätta.

Nu är det några som startar ett nätverk för dessa frågor.
Vill du vara med? Maila: camilla.grepe(at)telia.com

Lider du också av teologisk autism?

I fredags fick jag lära mig ett nytt ord. Det känns alltid kul!

Det var när jag gick och lyssnade på när avhandlingen ”Seeing Nature as Creation” skulle försvaras av Mats Wahlberg vid Umeå Universitet. Denna avhandling i Filosofisk Kreationism, eller ”New Age Teologi” som Humanistbloggaren P. Lindenfors kallade den, har vi nyligen uppmärksammat på denna blogg.

Jag vill inte påstå att jag förstod alla filosofiska krumbukter som utfördes under denna disputation för att försöka rättfärdiga idén om en intelligent designer, men jag fick, som sagt var, i alla fall lära mig ett nytt ord, eller kanske snarare ett nytt begrepp:
– Teologisk Autism-.

Enligt opponenten professor John Haldane är det nämligen så här (om jag nu inte fattat saken helt fel): Lika självklart som du tycker det är att det faktiskt är din hand du håller upp framför dig när du håller upp din hand framför dig (du behöver ju inte bedriva vetenskapliga studier i denna fråga för att begripa detta – du bara känner det – det är självklart och uppenbart), lika självklart är det att världen runt oss måste ha en skapare (det är ju lika uppenbart!).

Det intressanta är nu att det, enligt opponenten, tydligen finns två sorters människor i vår herres hage: De som omedelbart begriper detta, och de stackare som lider av sjukdomen teologisk autism. Ett syndrom som då tydligen manifesterar sig i en oförmåga att begripa att världen har en skapare!

På grund av bristande erfarenhet är jag osäker på ifall detta är ett vedertaget sätt bland teologer och religiösa filosofer att hantera det stora mysteriet att det faktiskt finns människor som inte tror på Guds existens. Eller är det kanske vanligare än man tror med ironiskt skämtlynne vid opposition av en teologisk avhandling?

För övrigt undrar jag också:
Ifall nu Gud finns, varför utrustade han många av oss människor med handikappet teologisk autism? Är inte en genomgipande tanke inom kristendomen att vi människor ska vara utrustade med fri vilja? Att vi ska ha fri vilja att själva välja ifall vi vill tro på Guds existens eller inte? Med detta medfödda handikapp har ju vi skeptiker ingen som helst möjlighet att undvika den eviga elden? Det är sannerligen orättvist :)

Läs gärna Ingemars blogghörna för fler tankar kring denna avhandling.

/Lars Nilsson

Humanistskolan - Del 3: Kort Historik

Grundläggande humanistiska tankegångar utvecklades för flera tusen år sedan. I Indien och Kina finns t.ex. mycket gamla humanistiska filosofiska traditioner. Bland våra västerländska rötter kan nämnas antikens epikurism och stoicism.

Den moderna humaniströrelsen har sin idéhistoriska bakgrund i renässansens och upplysningstidens tänkande; renässansen med sin betoning av det mänskliga (humanus = mänsklig) och upplysningstiden med idéerna om förnuft och tolerans. Avgörande för den sekulära världsbildens framväxt är också naturvetenskapens genombrott. Med förgrundsgestalter som Kopernikus, Galilei och Darwin ändrades synen radikalt på vår plats i universum och på vårt ursprung.

Med upplysningen följde ett ifrågasättande av religionen som samhälls- och värdegrund. Fram växte i stället en tro på människans frigörelse genom framsteg inom vetenskap, teknik och rationalitet. Författare, filosofer och politiker pläderade för tanke- och yttrandefrihet, religionsfrihet, demokrati, jämlikhet, kvinnors rättigheter och sexualupplysning.

Under slutet av 1800-talet utvecklades en mer organiserad religionskritik i form av fritänkar-föreningar (fritänkare = äldre benämning på ateister, agnostiker). Dessa föreningar kan sägas vara föregångare till den moderna humaniströrelsen. Andra föregångare var de grupper som i början av 1900-talet försökte organisera alternativa, profana (icke-religiösa) ceremonier, särskilt inom arbetarrörelsen. Norska Human-Etisk Forbund startade också som en förening för borgerlig konfirmation 1951. Föreningen för religionsfrihet var i Sverige också på väg att få en liknande roll redan på 50-talet.

I den moderna internationella rörelsen har organisationer med olika inriktning, såsom rationalister, sekularister, ateister eller skeptiker, samlats under den gemensamma beteckningen Humanism. Paraplyorganisationen International Humanist and Ethical Union bildades 1952, European Humanist Federation tillkom 1991. Humaniströrelsen beskrivs ibland som en syntes av tre huvudsakliga idériktningar eller grupper: humanismen som livsåskådning, religionskritik/rationalism och föreningar för profana/icke-religiösa ceremonier. Den svenska humanistorganisationen bildades 1979 under namnet Human-Etiska Förbundet, vilket var dess namn under de inledande tjugo åren.

Evenemangstips-Kreationistavhandling

En avhandling i teologi från Umeå universitet argumenterar för att det genom att iaktta naturen kan vara möjligt att få kunskap om existensen av en skapare.

Fredagen den 22 januari försvarar Mats Wahlberg, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling i teologi med titeln “Seeing Nature as Creation”.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet.

I sin avhandling Seeing Nature as Creation utgår Mats Wahlberg ifrån att Darwins evolutionsteori är korrekt, men argumenterar för att det skulle kunna vara möjligt att se (direkt, utan slutledning) naturliga strukturer som uttryck för en tanke eller avsikt, på liknande sätt som vi tycks kunna se (direkt, utan slutledning) mänskligt beteende och mänskliga konstverk som uttryck för avsikter, känslor, attityder, och andra medvetandetillstånd.

Många människor, inklusive Darwin själv, vittnar om att de har svårt att värja sig mot tanken på en skapare när de betraktar naturens under, säger Mats Wahlberg.
– Om avhandlingens tes är riktig, kan detta bero på att vissa naturliga strukturer har ”expressiva egenskaper”, det vill säga att de manifesterar vissa av skaparens medvetandetillstånd på ett synbart sätt, säger Mats Wahlberg. Det förutsätter förstås att naturen verkligen är skapad, och det tycks vara förenligt med vår kunskap om att biologiska organismer är resultatet av en evolution.

Läs mer om denna avhandling genom att klicka här.
Och gå gärna och lyssna, såklart!

Men framförallt: Läs vad Humanistbloggens Patrik Lindenfors har att säga om denna avhandling:

Det är alltså inte fråga om egenskaper och kriterier. Det handlar om att avskaffa det sättet att se på naturen och bara "se" (direkt, utan slutledning) att skaparen finns. Fantastisk! Att inte fler forskare använder den metoden?
- "Hur kom ni fram till att vita är mindre intelligenta än svarta?"
- "Äh, det var ingen konst! Det "ser" man ju."

Här är avhandlingens slutsats:
The argument of this dissertation will end in the following conclusion: If the way that open-mindedness pictures our cognitive relation to the world is correct, then it is possible that people like me – people who spontaneously react to nature in the way described above – actually know that a creator of biological structures exists. The evidence that supports this knowledge is, then, perceptions of expressive properties in nature.

Spontant öppna människor som "reagerar" på naturen på "rätt" sätt kan på så sätt "veta" att en skapare finns? Jag vet inte var ni tycker, men för mig känns det som att det här resonemanget inte ens kvalar in som postmodern teologi (Umeå har ingen teologisk institution utan avhandlingen läggs fram i religionsvetenskap). Jag tycker med det liknar New Age (nej, Umeå har ingen sån institution heller).

Sista meningen lyder så här:
"Further methodological remarks will be made as we proceed."
Så vi kanske har mer övertygande argumentation att hoppas på? Den som betalar får se.

En pikant detalj återstår faktiskt. För vem tror ni har finansierat Wahlberg?
"This book would not have been written had not the Church of Sweden offered me a four year scholarship. I want to express my heartfelt gratitude to the Church of Sweden for having given me this opportunity."
Oljebolag finansierar lobbyister som förnekar växthuseffekten. Tobaksbolag finansierar forskning som "visar" att cigaretter inte är farliga. Svenska kyrkan finansierar forskning som "visar" att Gud finns.

Smakfullt.

Kan man ha ett vetenskapligt synsätt på Guds existens?

Jag hamnade i en litet meningsutbyte på facebook häromdan angående agnosticism kontra ateism. Detta utmynnade i några spridda tankar kring hur ett vetenskapligt synsätt på Guds existens kanske skulle kunna se ut.
Den utspann sig ungefär så här:

Nån:
Ateism är också en tro.
Agnostikern är det vetenskapliga synsättet.
Om det vi inte kan bevisa kan vi bara spekulera!
Själv föredrar jag att byta tro ofta.
Idag tror jag kanske på en Gud, imorgon på 10 och nästa dag är jag ateist...
Det enda jag försöker hålla fast vid är att inte vara trosviss.

Jag:
Agnosticism behöver inte alls vara det vetenskapliga synsättet.
All tillgänglig vetenskap hittills tyder på att Gud inte finns, och ingen vetenskaplig forskning har hittills lyckats hitta några rimliga skäl till att hålla för sannolikt att någon Gud existerar. Då är det rimliga, och det vetenskapliga, synsättet att anta att Gud inte finns till motsatsen har bevisats.
Att flumma runt och en dag tro det, och en annan dag tro något annat, oberoende av huruvida nya vetenskapliga observationer har tillkommit, eller inte, är inte ett vetenskapligt synsätt.

Nån:
Är inte vetenskap att just att söka modeller för det data man observerat, dvs det man inte har data för uttalar man sig inte om? Finns det data som antyder Guds existens? Finns det data som antyder att Gud inte finns?
Så vitt jag kan se finns det inte data som stöder vare sig det ena eller det andra. Vill man spekulera på givna data, så kan man lätt komma till vilken slutsats som helst. T.ex.:
Om världen är besjälad och Fri vilja verkligen existerar så måste dess avtryck i verkligheten med vetenskapliga instrument vara helt slumpmässigt (allt annat är styrt av regler). Då kvantmekaniken visar att slump existerar så skulle det kunna vara ett uttryck för andlighet, själ, Gud etc.
Om det är troligare än att det inte finns går att inte avgöra vetenskapligt idag. Kanske imorgon, men inte idag....

Jag:
Ifall det skulle vara så att det fanns lika många vetenskapliga belägg för att Gud finns som att Gud inte finns, då är agnosticism det vetenskapliga förhållningssättet. Men nu finns inga vetenskapliga belägg för att Gud finns och ju mer vi lär oss av vår omvärld, ju mer tyder det på att Gud som förklaringsmodell inte behövs, eller stämmer.
Att bevisa att något inte finns är mycket svårt vetenskapligt. Att bevisa att något finns torde vara avsevärt lättare. Därför menar jag att på den kunskapsnivån vi befinner oss just nu är ateism det vetenskapliga förhållningssättet till Guds existens.
Men kommer det bara något vetenskapligt bevis för Guds existens ska man självklart ompröva sin ateism. Kanske i morgon, men inte idag…

/Lars Nilsson

Humanistskolan - Del 2

Humanismen präglas av

- insikt om människans naturliga begränsningar och existentiella villkor.

- tilltro till mänsklighetens förmåga att skapa en värld av fred, frihet och välstånd.

- medvetenhet om människan som en integrerad del av den biologiska världen och hennes ansvar för miljö, djur och natur samt en strävan efter att minimera lidande hos både människor och djur.

- insikt om att vi alla ingår i ett socialt sammanhang, med bibehållen respekt för individens behov av frihet och integritet.

- insikt om vetenskapliga kunskapers betydelse för människans möjlighet att orientera sig i tillvaron.

- en öppen och kritisk attityd med ständig beredskap till omprövning av våra uppfattningar.

- avståndstagande från och strävan att avslöja dogmatiska läror, auktoritära system och totalitära ideologier, med fokus på de konsekvenser dessa får för individ och samhälle.

- övertygelsen om alla människors lika värde konsekvent försvar för åsikts- och yttrandefrihet.

- insikt om samtalets och den öppna debattens roll för att lösa konflikter.

- förväntan om att varje individ tar ansvar för att skapa mening i sitt eget liv.

- uppskattning av konstnärliga och andra försök till tolkning våra livserfarenheter.

Humanistskolan – Del 1

Tänkte att med jämna mellanrum detta nya år påminna mig själv och alla andra läsare av denna blogg om vad humanism är och vad humanismen står för. Detta tänkte jag göra, fram för allt, genom att ta små enstaka stycken ur Humanisternas ide’program och presentera dom här.
Som vanligt är vi mycket intresserade av att få ta del av både negativ och positiv feedback från er alla!

Humanismen som sekulär livsåskådning

Humanismen som livsåskådning är uttalat sekulär, obunden och oberoende av varje föreställning om påstått gudomliga eller magiska krafter. Spekulationer i och exploatering av tron på kosmiska makter eller andliga väsen ingår inte i dess världsbild. Den erfarenhetsbaserade verkligheten betraktas som principiellt förklarbar med vetenskapliga metoder, även om vi säkerligen aldrig kommer att förstå den fullständigt. Humanismen som livssyn är fri från mytiskt tänkande och förespråkar istället en världsbild grundad i kritisk rationalism. Humanismen förespråkar också ett sekulärt och pluralistiskt samhälle präglat av respekt, omtanke, rättvisa, solidaritet och ansvar.

Humanismen förespråkar vetenskap och demokratiska medel som de bästa tillgängliga verktygen för att lösa samhälleliga problem och möta mänsklighetens gemensamma utmaningar. Humanismen försvarar det fria sökandet inom forskningen och tillämpningen av vetenskapliga metoder för att skapa mänsklig välfärd. Humanismen eftersträvar att vetenskapen används på det sätt som bäst tjänar mänskligheten. Bruket av vetenskap och teknologi måste alltid utgå från allmänmänskliga värderingar och behov, samt dess tillämpning främja goda ideal.

Humanismen bedömer etik och politik utifrån deras följder för mänsklig lycka och välfärd. Individens värdighet och självständighet är centrala värden i en humanistisk livsåskådning. Humanismen försvarar alla människors rätt att leva sina liv hur de vill, så länge de inte inkräktar på andras liv och frihet. Humanismen vill värna det fria skapandet inom t.ex. musik, konst och litteratur. I ett humanistiskt perspektiv spelar detta en omistlig roll i människans känslomässiga och intellektuella utveckling, liksom för hennes självförståelse.