Mingelkväll med begravningsombud

Nästkommande Tisdag, den 4:e Maj kl. 19.00, har vi mingelkväll igen.

Då får vi besök av Ewa Miller, begravningsombud för Holmsund, Hörnefors, Obbola
och Sävar församlingar.
Frågor som säkert kommer att beröras är:

- Hur blir man vald, av vem?
- Vilka arbetsuppgifter ingår i begravningsombudsrollen?
- Hur är ekonomin för begravningar för icke medlemmar i Svenska kyrkan?
- Hur värnas rätten till en begravning utan religiösa inslag?
- Finns det lokaler utan religiösa symboler?

Sen är det upp till dig vilka mer frågor som ställs!

Välkommen till Restaurang Shanghaj kl. 19.00

Humanistskolan - Del 9

En humanistisk agenda för Sverige

Humanistiska traditioner

Länge har religiösa samfund svarat för en officiell markering av olika livsfaser och därmed knutit människor till sig såväl känslomässigt, socialt och ideologiskt. I ett modernt samhälle önskar många fortfarande högtidlighålla viktiga händelser i livet, men på ett mer personligt och mindre rituellt sätt. Sekulära alternativ är här väsentligt att erbjuda, för att möta den efterfrågan som finns och som annars enbart ger kyrkor och andra samfund ett extra tillfälle att presentera sina budskap.

Som i flera andra länder ser Humanisterna en uppgift i att bygga tillit till människor med icke-religiös livssyn, genom att i samråd utforma värdiga alternativ på detta område. Därför finns sedan ett antal år tillbaka humanistiska ceremonier i vår regi. I en strategi för att sekularisera samhället är detta ett utmärkt exempel på humanistisk praxis. Ett led i att upplysa, inspirera och sprida kunskap om dessa alternativ har även utgivningen av Den svenska högtidsboken varit.

Inbjudan till Humanistisk sommarvecka

Är du nybliven medlem i Humanisterna? Eller har du kanske varit medlem en tid men inte riktigt hittat "ingången"? Humanisterna syns numera allt oftare i samhällsdebatten, och som medlem kan du delta med inlägg på våra mailinglistor. Men ingenting kan väl överträffa det fysiska mötet!

Vi vill inbjuda dig till en av våra två sommarveckor där fokus ligger på samtalet mellan deltagarna:
Den 28 juni - 2 juli 2010 på Åsa folkhögskola (sista anmälningsdag: 24 maj) eller den 9 - 13 augusti på Löftadalens folkhögskola (sista anmälningsdag: 28 juni)

Alla detaljer, information hur du anmäler dig, och även en dokumentation på tidigare sommarveckor hittar du på www.sommarvecka.wordpress.com

Humanistiska hälsningar
Ylva Eliasson - Lasse Höglund - Kjell Ericson - Urban Jansson

Evenemangstips - Lycka på Umevatoriet

I samarbete med Folkuniversitetet startar Umevatoriet en föreläsningsserie på Tema LIVET.

Första föreläsningen med efterföljande diskussion kommer att handla om Lycka och hålls av lyckoforskaren Filip Fors.
Möjlighet att köpa fika finns.

NÄR fredag 23 april 2010 16:00 - 18:00
VAR Umevatoriet
ARRANGÖR Umevatoriet och Folkuniversitetet
KONTAKT www.umevatoriet.se
PRISUPPGIFT Gratis

Evenemangstips - Naturlig Teologi

Missade ni chansen att lyssna då Mats Wahberg försvarade sin avhandling ”Seeing Nature as Creation” tidigare i år?
Nu har du möjlighet att reparera detta!

Denna avhandling kan närmast beskrivas som " Filosofisk Kreationism" eller ”New Age Teologi”, och det var på denna disputation som vi fick lära oss begreppet " Teologisk Autism". Ett begrepp som religiösa filosofer och teologer tydligen tycker väl beskriver en ateist. Något som vi har skrivit om tidigare på denna blogg.

I Umeå stadskyrka verkar det som att de, under mer lättsamma former, ska diskutera denna avhandling igen.

Nu kallas det Naturlig Teologi och de ämnen som ska diskuteras är:
- att möta Gud på ett naturligt sätt
- att möta Gud i naturen
- kan man se att naturen är avsiktligt skapad
Samtal mellan Fil. dr. Mats Wahlberg och kyrkoherde Kenneth Nordgren

Umeå stads kyrka
Söndag 18 april kl. 15-17

Kyrkan mitt i byn - Del 2

Jag berättade i ett tidigare inlägg om Carlskyrkan i Umeå och dess många olika strategier denna församling använder för att bli en ”kyrka mitt i byn”. Jag presenterade också ett brev jag skrev till kyrkan för att försöka få en dialog kring detta och kanske få dom att förstå mitt sätt att se på saken.

Svaret från kyrkan blev:

Du beskriver kyrkan som om vi har en dominans på området.
Min syn på oss som kyrka är att vi är en ganska marginaliserad kyrka/organisation som försöker göra så gott vi kan med våra resurser för människors väl. (Vi är några få anställda, och frivilliga)
Jag kan förstå i viss mån den bild du använder, om t.ex. en nazistisk organisation, eller en extrem rörelse får fäste som förespråkar våld, en hells ängels rörelse som använder knark och andra mindre välgörande medel för att finansiera sin verksamhet.

Men sen så tänker och tror jag att vi är många, guif, skolan, sociala myndigheter, kommun, bostadsrättsföreningar, pensionärsföreningear, nykterhetsföreningar, politiska partier, kyrkor, du m.fl. som delar mycket i vår värdegrund.
Det du skriver är att du (med flera) oroar dig. Ofta är det något konkret som ligger bakom, är min erfarenhet, någon specifik fråga. Jag skulle vara tacksam om jag fick veta vad det är som vi gör fel. Står vi för något som är fel. De saker vi talade om sist, bl.a. evolutionsteorin, är något som jag tycker är intressant och hjälper oss förstå hur saker fungerar.

Vetenskap och tro står ju inte i ett motsattsförhållande. Gammal vetenskap står väl mest mot ny vetenskap, Tron i kristen tro handlar om tillit, och pekar på vad som är centralt i livet, och där har vi väl alla olika tyngdpunkter på vad som är väsentligt i livet. Där tror jag att modellen är att vi människor tillsammans hjälper varandra att hitta framåt, inte så att någon ska övertyga/tvinga alla andra om att just min syn gäller. Det är då inte kyrkans uppgift. Vår uppgift/ uppdrag är att älska människor som de är, och kan vi vara en hjälp så att de får växa som människor, så är vi glada.

Jag svarade då:
Jag är förvånad över till brist på förståelse för att man kan känna oro ifall en ideologi eller livsåskådning får dominera ett bostadsområde, såsom ni gör, även om den inte är kriminell eller har onda avsikter. Givetvis skulle det vara mycket värre ifall en kriminell organisation började husera i vårt bostadsområde. Detta behöver jag väl knappast påpeka. Men försökte du sätta dig in i scenariot jag utmålade? Ditt sätt att undra: Vad gör vi för fel? Får mig att ana att du ännu inte förstått vad detta handlar om.

Tänk dig att i stället för er var det t.ex Vänsterpartiet (som säkert delar mycket av er värdegrund - människors lika värde t.ex) som fyllde er plats på Carlshöjd. Att dom hade flera anställda, en stor samlingslokal, och inga ideologiska ”konkurrenter” som skulle kunna komplettera inom området. Vänsterpartiet skulle i denna ställning erbjuda; pensionärsträffar, scoutverksamhet, barnkör, öppen förskola och fritidgårdsverksamhet. Detta utan att någon annan ideologi inom området erbjuder samma sak. Detta parti skulle också bjuda in dagisbarn och skolbarn, då och då, till diverse evenemang, och de skulle också komma upp till skolan och hålla ett flertal lektioner om kommunism till mellanstadie barnen. Utan att några andra ideologier fick motsvarande möjlighet. På dessa lektioner bjuder dom barnen på godis, samtidigt som dom berättar att deras partibok kommer med det goda budskapet (ett klassiskt hjärntvättarknep låter det som). – Vilket ju är precis vad ni har gjort, fast med bibeln.

Förstår du att det finns ett problem här? Förstår du att det kan finnas människor i området som skulle vilja att Vänsterpartiet lugnade ner sig lite och fram för allt inte riktade sin verksamhet mot barnen i denna utsträckning? Trots att de säkert delar mycket av värdegrunden med dig?

Kanske har du inte förstått att du och er kyrka representerar en specifik ideologi, eller snarare verklighetsuppfattning, som man kan ha många invändningar emot?

Låt mig gå rakt på sak.
Du och din kyrka representerar en livsåskådning som jag, och många andra, anser vilar på falska grunder (OBS. ej onda utan helt enkelt osanna). Gud finns troligtvis inte, Jesus var troligtvis inte en reinkarnation av Gud, böner fungerar sannolikt inte, och övernaturliga under sker sannolikt inte. Dessutom finns det troligtvis inget liv efter döden att vare sig längta till, eller frukta. Rätta mig gärna om jag har fel, men är det inte detta som du och övriga troende i er kyrka, trots fullständig brist på bevis och logik, hävdar (eller åtminstone låtsas) är sant?

När människor med denna märkliga syn på vår underbara värld får stort utrymme i ett bostadsområde, och dessutom gör stora ansträngningar att komma nära barnen, blir jag orolig och ser helst att det inte sker.
Detta kan väl inte vara svårt att förstå?

/ Lars Nilsson

Humanisternas nya styrelse

Humanisternas årliga kongress är nu avklarad. Fullproppad med spännande och minnesvärda diskussioner, och med ett mycket bra inledningsanförande av Bengt Westerberg om Religionsfrihet och Mänskliga rättigheter.
Humanisterna har nu denna nya styrelse.

Christer Sturmark (ordförande)
Ellis Wohlner (vice ordförande)
Urban Jansson (kassör)
Anna Bergström
Anders Ekman
Eduardo Grutzky
Staffan Gunnarson
PC Jersild
Gunilla Kvarnström
Noomi Liljefors
Madeleine Sultan Sjökvist
Agneta Blom (suppleant)
Per Kornhall (suppleant)
Irene Rune (suppleant)

Representanter från lokalavdelningar:
Fredrik Idevall, Humanisterna Örebro
Sune Kronlid, Humanisterna Väst
Anders Martinsson, Humanisterna Uppsala
Andreas Palmqvist, Humanisterna Syd

Humanistskolan - Del 8

En humanistisk agenda för Sverige

Skola och utbildning

Den gemensamma värdegrund och kunskapssyn som enligt skollagen skall prägla den svenska skolan överensstämmer väl med humanismens ideal. Förutsättningen för reell livssynsfrihet i samhället ligger i att staten och dess lagar utesluter religiös inblandning och att den obligatoriska skolundervisningen är konfessionsfri.

- Skolan skall främja pluralism och respekt för andra människor, genom att klargöra både elevernas rättigheter och deras skyldigheter. Skolans miljö skall präglas av den humanistiska och demokratiska värdegrund som uttrycks i läroplaner och skollag.

- Undervisningen skall vila på vetenskaplig grund, vara saklig och allsidig i sin utformning. Undervisning och läroböcker som strider mot vedertagna naturvetenskapliga teorier eller etablerade fakta bör heller inte förekomma.

- Skolans undervisning skall förmedla objektiv kunskap om religionerna, inte uppfostra eleverna i någon särskild religiös lära. Ämnet religionskunskap på skolans alla stadier bör benämnas livsåskådningskunskap med undervisning om både sekulära och religiösa livsåskådningar, med betoning på deras teoretiska grund och praktiska konsekvenser för individ och samhälle.

- Religiösa inslag, som kyrkliga skolavslutningar, hör heller inte hemma inom undervisnings-väsendet i ett sekulärt samhälle.

- Konfessionella friskolor skall inte tillåtas i det obligatoriska skolväsendet. Huvudmannen för en skola skall inte tillåtas representera en ideologisk livssyn med intressen eller värderingar som skiljer sig från dem som uttrycks i den svenska skollagen. Så länge konfessionella skolor tillåts måste en tillräckligt effektiv kontroll finnas av dessa, så att inga elever utsätts för undermålig eller ensidig undervisning p. g. a. sådana intressen.

- Humanisterna kräver att de hinder mot ett förbud mot konfessionell undervisning i det obligatoriska skolväsendet, som anses ligga i Europakonventionen från 1995 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undanröjs eller tolkar konventionen så att den inte hindrar avskaffande av konfessionella skolor. Förbundet vill vidare tolka den europeiska barnkonventionens artikel 14 så att barnets rätt till en allsidig undervisning går före föräldrarnas eventuella intresse av att bestämma filosofisk eller religiös inriktning för sina barn och därmed kunna undvika att dessa får ett kritiskt perspektiv på den egna familjens livsåskådning.

- De teologiska fakulteterna bör avskaffas. Forskning och undervisning som bedrivs vid dagens teologiska institutioner bör föras över till de ämnena inom humaniora och verksamheten ska följa de vetenskapliga principer som gäller vid filosofiska fakulteter.

Filosofiföreläsning om Moralisk misstagsteori

Torsdagen den 8 April är det ånyo dags för ett föredrag i Filosofiska föreningens regi:

Jonas Olson, docent i praktisk filosofi, Stockholms universitet, håller föredraget "Moralisk misstagsteori: För och emot".

Föredraget kommer att handla mestadels om Mackies argument för misstagsteori ("error theory") - d.v.s. (ungefär) teorin att vår moraliska praktik är/bygger på ett slags misstag: vårt moraliska språkbruk implicerar att det finns moraliska egenskaper, men några sådana egenskaper finns inte (argumenterar Mackie), och således begår vi ett slags misstag när vi hänger oss åt sådant språkbruk (dvs. när vi pratar om rätt/fel, bör, värden etc.).
Den moraliska misstagsteorin innebär alltså att inga moraliska påståenden—dvs. påståenden av typen "Det var moraliskt rätt att kriminalisera barnaga" eller "Det var moraliskt fel att införa RUT-avdraget"—är sanna.
Jonas Olsson menar att det finns starkt stöd för moralisk misstagsteori, även om teorin förblir känslomässigt svår att acceptera.

Dramastudion, Humanisthuset, klockan 19.15 - ca 21.

Kyrkan mitt i byn

I bostadsområdet Carlshöjd i Umeå finns Carlskyrkan. Jag vet inte alls ifall denna kyrka är representativ för hur kyrkor som tlllhör Svenska kyrkan agerar och fungerar men det är inte alls omöjligt.
I alla fall är just denna kyrka ganska framgångsrik med att märkas och med att nå ut till de omkringboende i detta bostadsområde.
Några exempel:
- De har knutit upp områdets idrottsförening, de olika bostadsrättföreningarna och skolan, i ett nätverk som träffas regelbundet (i kyrkan) för att diskutera olika angelägenheter för området.
- De arrangerar regelbundna pensionärsträffar
- De bedriver scoutverksamhet, barnkör och öppenförskola.
- De bedriver fritidgårdsverksamhet i kyrkan på Fredagskvällarna
- De bjuder in dagisbarn och skolbarn till diverse evenemang
- De kommer upp till skolan och får sköta all undervisning i kristendom under mellanstadiet.

I minnesanteckningarna från det senaste nätverksmötet som avhölls i kyrkan och nedtecknades av prästen, kunde man se att i fem av de nio punkter som avhandlades nämndes kyrkan, eller handlade om deras verksamhet mer direkt. I ytterligare en punkt skämtades det glatt om att be till vädrets makter (punkt 6). Kul!

Minnesanteckningar från vårt Nätverk
1. Bilpoolen på området kommer att ha årsmöte. Det börjar med en
informationsträff för intresserade. Plats Kyrkan. 

2. Valborgsmässoafton planeras som tidigare år. Musikcafé i kyrkan.
6. Snön orsakar utgifter för samfälligheterna. Vi kom överens
om att beställa snöstopp av vädrets makter. 


7. Fritidsgårdarna rullar på, 
Lugnare samvaro på KyrkUG senaste perioden.


8. Lan i kyrkan med 20 medlemmar- positiv kväll. 


9. Radiogudtjänst i P1 från kyrkan på söndag. Många söker samtal med
själavårdare och/eller präst i kyrkan. Relationsproblem m.m. Kanske kan medel
sökas från Brå, eller kommunen för viss uppsökande verksamhet.

Jag kunde då inte motstå att skriva ett litet brev till prästen. Ett brev som bland annat innehöll dessa rader:
-------
Jag hyser stor beundran för ni som engagerar er i detta nätverk och som har ambitionen att försöka göra gott för detta kvarter. Men kyrkans dominans i detta bostadsområde och detta nätverk, som blev så uppenbart i dessa minnesanteckningar som jag fick läsa, förhåller jag mig kritisk till.

Jag vill verkligen att du försöker förstå vad denna oro handlar om. En oro som jag säkert inte är ensam om att ha här.

Sätt dig in i följande scenario:
Att du istället bodde i ett bostadsområde som dominerades av en förening, som i och för sig hyste goda och kärleksfulla människor, men vars ideologi eller livsåskådning du inte sympatiserade med. T.ex Humanisterna eller något valfritt politiskt parti. Lägg därtill till att denna förening var mycket välbeställd och välorganiserad, och att det låg i denna ideologis natur (som i de flesta) att vilja få fler medlemmar och sympatisörer, samt att verksamheten i stor utsträckning riktade sig till områdets och dina egna barn. De gjorde sitt yttersta för att infiltrera skolan, idrottsföreningen, och deras fritidsaktiviteter i övrigt.
Skulle inte du känna viss oro då? Hur skulle du hantera detta?
/Lars Nilsson