Universitetsbiblioteket firar Charles Darwins 200 årsjubileum med en utställning.
Ingen kan ha missat att det är i år 200 år sedan Darwin föddes, och dessutom 150 år sedan hans berömda verk On the Origin of Species utkom. UB vill fira detta genom en utställning som låter besökaren ta del dels av Darwins teorier i bokform och dels det inflytande hans teorier fått på vetenskapen. Utställningen presenterar hans verk, tidskriftsartiklar och självklart den ännu pågående debatten mellan naturvetenskapen och kreationister.
Invigning av utställningen: Onsdag 1 april klockan 10 med Överbibliotekarie Kjell Jonsson. Föredrag av Christer Nordlund, docent i Idehistoria.
Tid och plats: 2009-04-01 10.00 tom 2009-04-13 16.00
Lokal: Universitetsbiblioteket, Utställningsytan
tisdag 31 mars 2009
fredag 27 mars 2009
Evenemangstips-7:e April
Den kristna studentorganisationen Credo, som är mycket aktiva på Campus, tänker visa en inspelad livsåskådningsdebatt på storbildsskärm den 7:e April.
Detta är en debatt om Guds existens mellan William Craig, kristen filosof och apologet, och Christopher Hitchens, känd ateistisk författare, journalist och debattör som bl. a. skrivit boken "God is not great- How Religion Poisons Everything". Den riktiga, livedebatten, hålls den 4 April i Los Angeles, USA och alla 4000 biljetterna är tydligen utsålda!
Debatten visas på Universitetet i Rotundan, Hörsal D den 7:e April kl 19:00.
Detta är en debatt om Guds existens mellan William Craig, kristen filosof och apologet, och Christopher Hitchens, känd ateistisk författare, journalist och debattör som bl. a. skrivit boken "God is not great- How Religion Poisons Everything". Den riktiga, livedebatten, hålls den 4 April i Los Angeles, USA och alla 4000 biljetterna är tydligen utsålda!
Debatten visas på Universitetet i Rotundan, Hörsal D den 7:e April kl 19:00.
onsdag 25 mars 2009
Mingelkväll den 2:a April
ETIK
På nästa Mingelkvälle, Torsdagen den 2 April kl. 19:00, föreslår vi att vi diskuterar etik.
/ur ide´- och handlingsprogrammet innan årsmötet 2008/.
Man talar om humaniströrelsens tre ben eller linjer:
- livsåskådning, etik och moral
- religionskritiken / rationalismen
- ceremonilinjen, för icke-religiösa ceremonier
Ett gott humanistiskt liv präglas av en etik som bygger på
- att varje individ tar ansvar för att skapa mening i sitt eget liv
- insikten om den goda kraften i vänskap, kärlek och erotik
- medkänsla och engagemang för andras behov och intressen
- samtalets betydelse för att lösa etiska konflikter
- individens ansvar inför resten av mänskligheten och kommande
generationer
- ett öppet förhållningssätt som inbegriper kritiskt tänkande och ständig
omprövning
- jämställdhet mellan könen och lika villkor för sexuella minoriteter
- jämlikhet mellan olika grupper i samhället baserat på ömsesidig respekt
- erkännandet av betydelsen av kulturella uttrycksformer som t.ex.
litteratur, konst och musik.
/ur nya idéprogrammet fr o m 2008/
- Humanismen bedömer etik och politik utifrån deras följder för mänsklig
lycka och välfärd.
- Centrala värden i humanistisk etik är respekt för individens integritet,
frihet och jämställdhet liksom hävdande av principerna bakom demokratin,
rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.
Några brännbara frågor:
- Kärnkraftens etiska aspekter
- Könsstympning av småpojkar/spädbarn
- Aktiv dödshjälp för person som önskar det
- Djurhållningen för matproduktion
På nästa Mingelkvälle, Torsdagen den 2 April kl. 19:00, föreslår vi att vi diskuterar etik.
/ur ide´- och handlingsprogrammet innan årsmötet 2008/.
Man talar om humaniströrelsens tre ben eller linjer:
- livsåskådning, etik och moral
- religionskritiken / rationalismen
- ceremonilinjen, för icke-religiösa ceremonier
Ett gott humanistiskt liv präglas av en etik som bygger på
- att varje individ tar ansvar för att skapa mening i sitt eget liv
- insikten om den goda kraften i vänskap, kärlek och erotik
- medkänsla och engagemang för andras behov och intressen
- samtalets betydelse för att lösa etiska konflikter
- individens ansvar inför resten av mänskligheten och kommande
generationer
- ett öppet förhållningssätt som inbegriper kritiskt tänkande och ständig
omprövning
- jämställdhet mellan könen och lika villkor för sexuella minoriteter
- jämlikhet mellan olika grupper i samhället baserat på ömsesidig respekt
- erkännandet av betydelsen av kulturella uttrycksformer som t.ex.
litteratur, konst och musik.
/ur nya idéprogrammet fr o m 2008/
- Humanismen bedömer etik och politik utifrån deras följder för mänsklig
lycka och välfärd.
- Centrala värden i humanistisk etik är respekt för individens integritet,
frihet och jämställdhet liksom hävdande av principerna bakom demokratin,
rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.
Några brännbara frågor:
- Kärnkraftens etiska aspekter
- Könsstympning av småpojkar/spädbarn
- Aktiv dödshjälp för person som önskar det
- Djurhållningen för matproduktion
måndag 23 mars 2009
Några Nya Budord
Richard Dawkins gav i sin bok “Illusionen om Gud” ett exempel på hur en lista på nya, alternativa budord skulle kunna se ut. Dessa är i så bra humanistisk anda att jag vill gärna återge dom här.
Dessa alternativa budord är avsevärt mer moraliskt relevanta och livsbejakande än Tio Guds Bud. Dessutom så har de den stora fördelen att ingen påstår att de är konstruerade av någon högre makt och att ingen av punkterna avkräver respekt eller tilltro till någon Gud. Därför kan vem som helst, oberoende av tro eller livsåskådning, ta till sig dom.
Dessa budord är konstruerade av människan, för människors bästa.
Några nya budord.
1. Gör inte mot andra det du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig.
2. Försök i alla sammanhang att inte vålla skada.
3. Behandla dina medmänniskor, dina levande medvarelser och världen i allmänhet med kärlek, ärlighet, trohet och aktning.
4. Blunda inte för det onda och undvik inte att skipa rättvisa, men var alltid redo att förlåta fritt erkända och ärligt ångrade överträdelser.
5. Lev livet med en känsla av glädje och förundran.
6. Försök alltid att lära dig något nytt.
7. Pröva allting. Kontrollera alltid dina idéer mot fakta och var beredd att förkasta också en omhuldad trosuppfattning om den inte stämmer med dem.
8. Censurera aldrig någon och avskärma dig aldrig från andra åsikter. Respektera alltid andras rätt att inte tycka som du.
9. Bilda dig självständigt åsikter på grundval av ditt eget förnuft och dina egna erfarenheter. Låt dig inte blint ledas av andra.
10. Ifrågasätt allting.
/ Lars Nilsson
Dessa alternativa budord är avsevärt mer moraliskt relevanta och livsbejakande än Tio Guds Bud. Dessutom så har de den stora fördelen att ingen påstår att de är konstruerade av någon högre makt och att ingen av punkterna avkräver respekt eller tilltro till någon Gud. Därför kan vem som helst, oberoende av tro eller livsåskådning, ta till sig dom.
Dessa budord är konstruerade av människan, för människors bästa.
Några nya budord.
1. Gör inte mot andra det du inte skulle vilja att andra gjorde mot dig.
2. Försök i alla sammanhang att inte vålla skada.
3. Behandla dina medmänniskor, dina levande medvarelser och världen i allmänhet med kärlek, ärlighet, trohet och aktning.
4. Blunda inte för det onda och undvik inte att skipa rättvisa, men var alltid redo att förlåta fritt erkända och ärligt ångrade överträdelser.
5. Lev livet med en känsla av glädje och förundran.
6. Försök alltid att lära dig något nytt.
7. Pröva allting. Kontrollera alltid dina idéer mot fakta och var beredd att förkasta också en omhuldad trosuppfattning om den inte stämmer med dem.
8. Censurera aldrig någon och avskärma dig aldrig från andra åsikter. Respektera alltid andras rätt att inte tycka som du.
9. Bilda dig självständigt åsikter på grundval av ditt eget förnuft och dina egna erfarenheter. Låt dig inte blint ledas av andra.
10. Ifrågasätt allting.
/ Lars Nilsson
torsdag 19 mars 2009
Vad vill en Humanist?
För ett tag sedan fick jag frågan: Vad vill ni humanister egentligen?
Personen som ställde denna fråga var troende och vidareutvecklade frågan
genom att säga: Vill ni att alla människor skall bli som ni, att alla
skall bli ateister?
Ja vad vill en Humanist? Rent samhällsideologiskt är det ju relativt
enkelt att svara på denna fråga. En humanist vill se ett samhälle som
baseras på sekularism, ett samhälle som drar en tydlig gräns mellan stat och kyrka. En Humanist vill samtidigt se ett samhälle som, i så stor utsträckning som möjligt, fattar beslut efter kunskap som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och inte på myter, önsketänkande eller pseudovetenskap.
Men livsåskådningsmässigt då? Vad vill en Humanist där?
Jag har varken någon förhoppning eller en önskan om att alla i framtiden ska bli ateister eller att alla religioner ska försvinna. Rik variation på åsikter, ideologier och livsåskådningar är både viktigt och hälsosamt för ett samhälle, tror jag. Bara man klarar av att föra en förnuftsbaserad dialog mellan varandra, och så länge man respekterar mänskliga rättigheter och varandras olikheter. Dessutom tror jag att det alltid kommer att finnas människor som föredrar, och lockas mer av, övernaturligheter än av verkligheten.
Vad jag som Humanist däremot vill är att Humanismen som livsåskådning blir en mycket tydligare integrerad del i samhället än vad den är i dag. Att Humanismen som livsåskådning finns närvarande i samhället som ett tydligt och självklart alternativ då en människa får existentiella funderingar och andliga behov. Religionens dominans, och faktiskt nästan monopol, på existentiell reflektion är något som jag hoppas skall försvinna.
Den dominans som religioner har haft genom tiderna tror jag har gjort många människor starkt präglade på att andliga behov och existentiella frågeställningar skall hanteras just via religioner. Jag inbillar mig att då en människa får andliga behov, så har många fått för sig att det förväntas av en att man skall vända sig just till religionen. Att det är där man finner svaren. Att det är där man finner tröst. Eller man söker sig till religionen för att man inte vet, eller inte kan föreställa sig, att det finns andra sätt att hantera sin andlighet på. Denna sammanblandning mellan religiositet och andlighet tror jag är vanlig, och kanske kan avhjälpas ifall Humanismen som livsåskådning blir mer synliggjord.
Jag vill att vi ska få ett samhälle där Humanistiska samlingslokaler blir minst lika vanliga som kyrkor. Ett samhälle där människor som inte tror på Gudar, erbjuds samlingslokaler där man kan träffas och diskutera livets svåra stunder, livets glädjeämnen, döden, samt det fantastiska i att vara vid liv, utan inslag av tro på övernaturliga krafter. Samlingsplatser där man kan stötta varandra, skapa samhörighet inom ett bostadsområde, utan behöva samtala med, eller om, en påhittad Gud. Bara det goda samtalet, människor emellan. Det är vad jag vill…..bland annat…..
/Lars Nilsson
Personen som ställde denna fråga var troende och vidareutvecklade frågan
genom att säga: Vill ni att alla människor skall bli som ni, att alla
skall bli ateister?
Ja vad vill en Humanist? Rent samhällsideologiskt är det ju relativt
enkelt att svara på denna fråga. En humanist vill se ett samhälle som
baseras på sekularism, ett samhälle som drar en tydlig gräns mellan stat och kyrka. En Humanist vill samtidigt se ett samhälle som, i så stor utsträckning som möjligt, fattar beslut efter kunskap som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och inte på myter, önsketänkande eller pseudovetenskap.
Men livsåskådningsmässigt då? Vad vill en Humanist där?
Jag har varken någon förhoppning eller en önskan om att alla i framtiden ska bli ateister eller att alla religioner ska försvinna. Rik variation på åsikter, ideologier och livsåskådningar är både viktigt och hälsosamt för ett samhälle, tror jag. Bara man klarar av att föra en förnuftsbaserad dialog mellan varandra, och så länge man respekterar mänskliga rättigheter och varandras olikheter. Dessutom tror jag att det alltid kommer att finnas människor som föredrar, och lockas mer av, övernaturligheter än av verkligheten.
Vad jag som Humanist däremot vill är att Humanismen som livsåskådning blir en mycket tydligare integrerad del i samhället än vad den är i dag. Att Humanismen som livsåskådning finns närvarande i samhället som ett tydligt och självklart alternativ då en människa får existentiella funderingar och andliga behov. Religionens dominans, och faktiskt nästan monopol, på existentiell reflektion är något som jag hoppas skall försvinna.
Den dominans som religioner har haft genom tiderna tror jag har gjort många människor starkt präglade på att andliga behov och existentiella frågeställningar skall hanteras just via religioner. Jag inbillar mig att då en människa får andliga behov, så har många fått för sig att det förväntas av en att man skall vända sig just till religionen. Att det är där man finner svaren. Att det är där man finner tröst. Eller man söker sig till religionen för att man inte vet, eller inte kan föreställa sig, att det finns andra sätt att hantera sin andlighet på. Denna sammanblandning mellan religiositet och andlighet tror jag är vanlig, och kanske kan avhjälpas ifall Humanismen som livsåskådning blir mer synliggjord.
Jag vill att vi ska få ett samhälle där Humanistiska samlingslokaler blir minst lika vanliga som kyrkor. Ett samhälle där människor som inte tror på Gudar, erbjuds samlingslokaler där man kan träffas och diskutera livets svåra stunder, livets glädjeämnen, döden, samt det fantastiska i att vara vid liv, utan inslag av tro på övernaturliga krafter. Samlingsplatser där man kan stötta varandra, skapa samhörighet inom ett bostadsområde, utan behöva samtala med, eller om, en påhittad Gud. Bara det goda samtalet, människor emellan. Det är vad jag vill…..bland annat…..
/Lars Nilsson
Nu startar Umeåhumanisternas blogg!
Nu drar vi i gång med bloggen som ska fungera som plattform för informationsspridning, aktiv debatt och personliga reflektioner för medlemmar i Humanisterna i Umeå samt övriga intresserade.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)