Humanisternas nya idépogram, del 3: Individ och grupp

Humanisterna arbetar för de mänskliga rättigheterna, som de redovisas i en rad internatio­nella dokument och konventioner. Exempel på sådana dokument och konventioner är FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och de konventioner som baseras på denna, men också de av den internationella humaniströrelsen antagna deklarationerna, t ex Humanist Manifesto (2000), Amsterdamdeklarationen (2002) och Brysseldeklarationen (2007).

De individuella mänskliga rättigheterna hotas på många håll i världen av kollek­tiv ofrihet och religiös och traditionell trångsynthet. Individer har många sociala identiteter men förväntas ofta av politiska och religiösa ledare vara lojal bara mot en, t ex sin religiösa tro. Ofta er­känner kollektiv inte att individers livs­åskådning och sociala identiteter kan förändras över tid. De tillåts inte själva välja.

Därför tycker vi så här

·         Mänskliga rättigheter tillkommer individer och varje människa ska betraktas och bemötas som individ.

·         Kulturella och religiösa grupper har till skillnad från individer inte tankar eller sinnen och ska därför inte ges rättigheter som inkräktar på indivi­dens.

·         Barn ska tillförsäkras fri- och rättigheter baserade på FN:s barnkonven­tion.

·          De mänskliga rättigheterna måste försvaras och utvecklas. Konflikter mellan olika rättigheter kan bara lösas med hjälp av mänskligt förnuft.

·          Alla ska vara fria att hysa vilka åsikter de vill och att leva enligt den livs­åskådning de önskar så länge det inte inkräktar på andras rättigheter.

·          Lagar och offentliga beslut måste gälla på samma villkor för alla individer.