Skolavslutning i kyrkan?

Nu i skolavslutningstider kommer frågan återigen upp: Ska skolavslutningen hållas i kyrkan eller inte?

Humanisternas ståndpunkt är att det vore bra om skolavslutningarna kan ske på annan plats än i kyrkan. Sverige är inte längre ett kristet land. Vi är ett sekulärt land där merparten av vår befolkning inte tror på Gud. Dessutom har vi en mångfald av livsåskådningar. Vi är muslimer, judar, buddhister, och icke troende, förutom kristna.

Samtidigt har vi förståelse för att det på somliga orter är svårt att hitta en vacker lokal som kan matcha en fin gammal kyrka. Våra kyrkor är en del av vårt kulturarv och kan erbjuda ett stämningsfullt och vackert rum. Det finns ingen anledning att på principiella grunder inte använda dessa rum.

Men givetvis ska prästen få ledigt den dagen. Han eller hon bör inte vara inblandad i skolavslutningen och inte spela någon roll i ceremonin. Rektor, lärare eller varför inte barn kan istället leda en sekulär ceremoni med tal och sång.

Tydligen är det somliga församlingar som vägrar låna ut kyrkan till skolavslutning om inte prästen får leda den. Den hållningen är oacceptabel. Vi är alla bidragsgivare till att våra gamla svenska kyrkor restaureras och hålls i gott skick. Oavsett om vi är medlemmar i Svenska kyrkan eller ej, betalar vi alla via skattsedeln för detta underhåll, och således bör också sekulära skolavslutningar kunna hållas i dem, om inte mer lämpade lokaler finns att tillgå.

Syndernas förlåtelse och gudsbildsrelativism

Facebook är emellanåt både trevligt, kul och intressant. Bland annat kan man få möjlighet att diskutera med vänners vänner som man inte alls egentligen känner. Jag brukar då ibland ta ton och kanske provocera lite grann för att försöka få i gång en tendens till meningsutbyte.
Nedan följer en liten facebook-diskussion (något redigerad) som startade med dop och synderna förlåtelse men mynnade ut i nåt som kanske kan kallas gudsbildsrelativism.

Person X:
Ser på TV 10 just nu. Det finns en hinduisk pilgrimsväg upp mot Himalaya. Vid en forsande bergsbäck som är helig, får man sina synders förlåtande om man tvättar/blöter huvudet lite. Kan inte låta bli att jämföra det med dopet inom den kristna världen.

Person Y:
Antagligen är det generellt i människors föreställningar att vatten renar.

Jag:
Men borde det inte krävas lite mer än att dutta vatten, för att få syndernas förlåtelse?

Person Y:
Det räcker med en dutta vatten om ens intension är djup, ångerfull och syftar till att man ändrar llivsföring... ;)

Jag:
Men det handlar ju faktiskt om att be om att få Gud förlåtelse. Att då dutta vatten ter sig fånigt. Rimligare är att offra en get som man har kär.

Person Y:
Kanske för att få frid inom sig för att åter kunna komma till gemenskapen, dvs den flock som vi är livsviktigt beroende av? I vissa synsätt är gud just det- gemenskap med de andra.

Jag:
Det var ett luddigt synsätt på Gud. Kan man verkligen hitta på vilken definition som helst på Gud?

Person Y:
Ja visst, för gud är ingenting omöjligt, varken att finnas i vilken definition som helst och att bekräfta förlåtelser, till och med förnekelse av eventuell guds existens klarar den eventuella guden av.

Jag:
Det du nog istället menar är att i människors fantasi är ingenting omöjligt.


Person Y:
Kanske gud är människors fantasi? kanske människors fantasi är gud? Finns någon verklighet utanför den upplevda? Inte vet jag. 


Jag:
Det låter spännande det du säger, men samtidigt gör du ju gudsbegreppet helt urvattnat och meningslöst. Jag skulle t.ex. istället kunna fantisera om att vi människor nog bara är datasimuleringar som nån i ett parallelt universum leker.
-Så kanske det är. Inte vet jag.

Person Y:
Det är inte lätt med definitioner, språk och eventuella överenskommelser. "jag vet inte", tycks vara ett användbart credo.

Person X:
Som jag har förstått, så har det åtminstone funnits religiösa som ansett att gud är allt, dvs att gud är universum och allt i det.

Jag:
Det blir ju i praktiken omöjligt för nån att hävda att man är ateist i fall Gud kan vara precis vad som helst. Det är ju t.ex. svårt att säga att man inte tror på Universum. Och vad finns det för anledning till att be till Universum om förlåtelse? Varför inte vända sig till sig själv, eller till sina medmänniskor i stället?

/Lars Nilsson

Humanisterna på Kulturnatta - Lördagen 21:a Maj

Nu på Lördag, den 21:a Maj, kommer några av oss Umeåhumanister att stå nere i centrala Umeå och diskutera humanism med intresserade under det stora kulturevenemanget "Kulturnatta".

Vi uppmuntrar alla medlemmar att komma fram och snacka med oss ett tag. Eller varför inte prova på att stå där en stund med oss och samtala med våra besökare?

Vi kommer att stå vid den blå rektangeln i Rådhusparkens nordöstra hörn som syns på bilden, mellan kl. 11 - 16. (Det sydvästra hörnet har scen och tält och sånt.)

Diskussionskväll: ” När kristna tror och humanister vet – är dialog meningsfull? ”

På tisdag, den 10:e Maj, arrangerar vi ytterligare en intressant diskussionskväll på Bokcafé Pilgatan!
Inbjuden inledningstalare är Erik Lundgren, Professor i Cell och Molekylärbiologi samt troende kristen. Han kommer att tala under temat ” När kristna tror och humanister vet – är dialog meningsfull? ”.

Var: Bokcafé Pilgatan, korsningen Skolgatan/Pilgatan
När: Tisdagen den 10:e Maj, klockan 18:30 till max ca. 20.30
Välkomna!

------
Vi vill dessutom flagga för det deltagande i ”Kulturnatta” som planerar genomföra. Det är då tänkt att vi skall stå och diskutera och informera om humanism med intresserade flanörer, nere i centrum av Umeå, under detta kulturevenemang. Detta äger rum på lördagen den 21:a maj. Då det håller på från ca. kl. 10 till 18, behöver vi vara minst 3-4 personer som hjälps åt med detta och det skulle vara trevligt om just du skulle vilja ställa upp på detta. Kanske stå där en timma eller två? Om ni tycker att detta skulle vara kul så hör av er till oss på mailadress: umea@humanisterna.se, innan den 15:e Maj.