Humanister på Välkomstmässa

Torsdag den 3 september mellan kl. 10 och 15 kommer några av oss Humanister att närvara vid Umeå universitets Välkomstmässa som arrangeras i Universum mitt på campus.

På Välkomstmässan är det tänkt att nyanlända universitetsstudenter ska få lära känna Umeå och universitetet lite närmare. En mängd utställare kommer här att visa upp sina verksamheter.

Hör av er till oss ifall ni vill hjälpa till vid detta arrangemang, eller varför inte komma förbi på Torsdag och bara snacka lite?

Mingelkväll på Tisdag

Hösten har kommit fort, eller har den kanske inte riktigt kommit än?
Hur som helst så är det dags för oss Humanister i Umeå att köra igång verksamheten.

För dom som känner att dom vill träffa lite andra Humanister och snacka lite, är det nu dax för säsongens första mingelträff.

Tisdagen den 1 september ses vi klockan 19.00 på restaurang Shanghaj.
Ingen inbjuden gästtalare denna gång.

Kreationist önskar sympati

Umeås egen ultra-kreationist Mats Molén skrev en debattartikel i VK häromdagen med titeln “Demokrati och meningen med livet”. Här framförde han den sympatiska åsikten att i en demokrati skall man få lov att tro på vad man vill. Detta tycker vi Humanister självklart också.

Men jag vill ändå komma med några reflektioner kring en del av det han skrev.

Följande text finns på museet Förhistoriska Världens hemsida:
"Det första vi vill är att människor som besöker oss skall börja tänka kritiskt och inte bara anamma vad olika auktoriteter säger (inklusive det som sägs på museet). Detta är grundläggande för all mänsklig samvaro och även grunden för demokratin. I det ingår även respekt för andras åsikter, även om man inte delar dem.

Visst ska man ha respekt för andras åsikter, men Mats försöker här förvilla oss genom att få oss att tro att kunskap erhållen via noggrann och seriös forskning under 150 år kan jämställas med vilken åsikt som helst. Att livet på jorden har utvecklats på jorden via naturligt urval är så nära ett vetenskapligt faktum vi kan komma och handlar därmed inte om något så enkelt som tycke och smak.

Naturligtvis får man lov att tro på vad man vill men man ska inte försöka påskina att det är lika rimligt att tro på kreationism som på evolution.
Om man önskar sympati och förståelse för sin kreationism gör man bäst i att erkänna att man är kreationist mot bättre vetande. Erkänna att man väljer att tro på något som inte har vetenskapligt stöd, erkänna att det däremot finns mycket starka vetenskapliga stöd för evolution, och erkänna att man tror på kreationism helt enkelt bara för att man vill tro på kreationism.

Man skall noga välja de auktoriteter man baserar sin världsbild på. Auktoriteter inom vetenskapen är nog ändå ett klokare val än religiösa auktoriteter med svåröverkomlig motvilja mot en sanning som helt enkelt inte passar dom?

Om man går lite djupare, blir detta även för många en fråga om vad som är meningen med livet. Om man själv inte tror att det finns någon mening med livet så borde man kunna glädjas med de människor som tror det finns en mening med livet och som vill föra fram den åsikten. Det mest ologiska är att predika meningslöshet, samt att med alla medel försöka hindra dem som tror att livet har en mening. Ett sådant beteende är ju i sig meningslöst.

Att förespråka förnuft och ett vetenskapligt synsätt på vår världsbild handlar ju inte om att man vill predika meningslöshet. Det är ju löjligt att påstå något sådant. Om en sanning råkar göra någon lessen eller deprimerad är det lika fullt en sanning. Man måste våga ta till sig fakta, hur mycket det än svider.

Går det någonsin att få dessa kreationister att förstå att det faktiskt går att uppfatta livet som både underbart, fantastiskt, och högst meningsfullt trots att man accepterar tanken på att vi finns till via en kombination av slump och naturligt urval?
Jag hoppas det…..
/Lars Nilsson

Hädelselag behövs ej

Ni läste väl Debattredaktören Mats Olofsson´s kloka ord angående Irlands nyligen antagna hädelselag i VK häromdagen? Om inte, så återger vi den här i sin helhet:

Signerat – Mats Olofsson: Hädelselag behövs ej (22/8)

En hädelselag kan ge vassare satir och en bättre kritik av religionen, menar Tuve Skånberg som är direktor för den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet. Han hoppas på lagen som en symbol på "att det faktiskt finns en gräns hur grovt samhället tillåts bli", att situationen för religiösa minoriteter ska bli lättare, att lagen leder till större "varsamhet i samtalet".
Jag tror han fel. Kritiken och satiren blir varken bättre eller vassare. Risken är snarare att roliga, begåvade filmer som Monthy Pyhtons Life of Brian eller konstutställningar som Ecce Homo aldrig visas. Ett samhällsklimat som begränsar yttrandefriheten är inte bättre, det är i alla avseenden sämre.
Irland har nyligen antagit en hädelselag - trots EU:s avståndstagande från det globala hädelseförbud som främst islamska stater drivit i FN:s generalförsamling.
Men Skånberg vill inte ha det som på Irland, han vill ha en "modernare" lagstiftning. Vad det betyder i praktiken är dock oklart - framförallt om samhällsdebatten inte inordnar sig i lagstiftarens avsikter? Riskerna är påtagliga. I synnerhet som de problem Skånberg säger sig vilja lösa är svåra att se, det är inget problem att vara religiös eller att uttrycka religiösa åsikter i Sverige.
Tanken att lagen, ytterst domstolar, ska hindra vissa att slippa höra åsikter de inte gillar hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle.

Tuve Skånbergs inlägg i hädelselagsdebatten, som Mats Olofsson hänvisade, till finns att läsa på Claphaminstitutets hemsida.

Vad ska jag tro på, tro på, tro på?

Som humanist och skeptiker anser jag att det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt försöka avhålla sig från att hålla något för sant ifall det inte finns rimliga skäl till det. Men detta är inte så lätt alla gånger, för att inte säga näst intill omöjligt, då det ju cirkulerar fullt med rykten, myter, skrönor, halvsanningar, missuppfattningar och så kallade faktoider, om i stort sett allt. Dessa kan ofta vara mycket svåra att veta hur man skall förhålla sig till.

Ligger det t.ex någon sanning i påståendet att mat blir ohälsosam av att värmas i mikrovågsugn? Är det sant att vikingarna åt flugsvamp? Trodde man att jorden var platt på Columus tid? Förekommer det verkligen mystiska försvinnanden i Bermudatriangeln? Funkar akupunktur? Är stenåldersdiet hälsosammare? Har verkligen Michael Jackson återuppstått?

En hemsida som gör sitt yttersta för att hjälpa oss skeptiker med att försöka bena ut sanningshalten i diverse påståenden är Faktoider.nu. En hemsida skriven av Peter Olausson (författare till boken Faktoider) som är fullproppad med intressant information för den vetgirige.
Hittar ni inte det ni är nyfikna på där, så pröva att gå till länksamlingen på hemsidan för Föreningen Vetenskap och Folkbildning.
Dessutom vill jag även rekommendera det Amerikanska radioprogrammet ”The Skeptics Guide to the Universe”, och det Svenska radioprogrammet ”Mytjägarna” som har gått på P1 i sommar.
/Lars Nilsson