Humanistskolan - Del 5

Världen idag: fundamentalism och relativism

I en alltmer globaliserad värld, där identiteter och kulturtillhörigheter successivt luckras upp, frodas religiös konservatism och fundamentalism parallellt med pseudovetenskap och nyandliga rörelser. Dessa idéer ger människor falska förhoppningar om sanning, trygghet och stabilitet. Samtidigt som olika delar av världen knyts samman i olika slags nätverk och ömsesidiga beroenden, så fortsätter etniska, religiösa och politiska motsättningar att splittra mänskligheten. Fundamentalism och ideologisk dogmatism står i stark motsättning till humanistiska principer.Individens självbestämmanderätt är långt ifrån allmänt erkänd. Särskilt kvinnor är närmast rättslösa i vissa delar av världen. En repressiv sexualmoral, oftast med religiösa motiv, innebär utstötning, förföljelse och våld mot människor som inte följer traditionella normer.

Vi har i dag medlen - demokrati, utbildning, vetenskap och teknologi - för att öka människors möjligheter till grundläggande materiellt välstånd och frihet överallt på jorden. En del kulturrelativistiska riktningar ifrågasätter emellertid ofta vetenskapens, modernitetens och humanismens grundläggande förutsättningar och ideal. Kulturrelativister anser att rättighetsideal om demokrati, frihet och jämlikhet är orättfärdigt dominerade av västvärldens tänkande och i själva verket utgör ett slags kulturimperialism. Imperialismen har spelat en i många avseenden negativ roll, men insikten om dessa negativa konsekvenser får inte motverka möjligheterna till förbättrade villkor för stora delar av jordens befolkning.

Humanisterna vill inom ramen för den globala rörelse vi tillhör arbeta för en värld präglad av åsikts- och yttrandefrihet, respekt för oliktänkande och skydd för individens fri- och rättigheter. De mänskliga rättigheterna, såsom de presenterats och utvecklats i en rad internationella dokument och konventioner, uppfyller i stor utsträckning dessa ideal. Detta hindrar inte att Humanisterna i tolkningen av mänskliga rättigheter ser ett behov av att ytterligare stärka individens fri- och rättigheter på bekostnad av traditionellt och religiöst motiverade kollektiva intressen.

Religions- och livssynsfrihet, liksom kulturell mångfald, förutsätter i grunden ett sekulärt samhälle. Religiösa eller etniska grupper bör varken i teorin eller i praktiken tillåtas begränsa fri- och rättigheter för dem man anser ingå i den egna gemenskapen. Om makten över t.ex. familjerätt, skolgång eller sjukvård tillåts ligga hos specifika gruppers ofta självutnämnda ledningar, så offras individuell rättssäkerhet och den allmänna medborgerliga frihet som andra tar för given. Tolerans i mångkulturalismens namn leder ofta till förtryck i den faktiska monokultur som den enskilda individen då tvingas uppleva. Detta gäller i särskilt hög grad kvinnor och barn, men även homosexuella och andra minoriteter.