Alla har rätt att själv välja livsåskådning. Ingen ska ha rätt att
påtvinga någon annan sin livsåskådning eller inkräkta på någon annans frihet
med hänvisning till sin egen livsåskådning. Alla livsåskådningsorganisationer
ska ha samma rättigheter och skyldigheter.
Alla ska ha möjligheter till sekulär krishantering och sekulära
ceremonier, oavsett var i landet de bor. Verklig religionsfrihet kan bara
uppnås i en sekulär och demokratisk stat.
Idag dominerar religiösa samfund utbudet av resurspersoner vid
offentlig krishantering, t.ex. i räddningstjänsten, kriminalvården och
försvaret. Ofta saknas sekulära alternativ.
Svenska kyrkan har en särskilt privilegierad ställning bland
trossamfunden. Det finns även starka band mellan andra trossamfund och
offentlig verksamhet. Vissa trossamfund får exempelvis hjälp av staten att
driva in sina medlemsavgifter.
Staten ger i dag stöd till trossamfund för att de ska bedriva religiös
verksamhet i form av gudstjänst, själavård och undervisning. Villkoret för det
statliga stödet är, enligt lagen, att trossamfunden bidrar till att
upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på.
Flera av samfunden har emellertid uppfattningar som står i konflikt med dessa
värderingar, inte minst vad gäller synen på jämställdhet, sexuell läggning och
könsuttryck. Statens stöd riskerar därmed att fungera kontraproduktivt i
förhållande till de ideal den säger sig vilja främja.
I vårt moderna samhälle önskar många markera viktiga händelser i livet
på ett personligt sätt. Många unga önskar sekulära alternativ till religiös
konfirmationsundervisning för att möta sina behov av samtal kring vuxenliv och
identitet. Även många vuxna har behov av samtal om existentiella frågor och
efterfrågan på sekulära begravningar ökar. Endast medlemmar i Svenska kyrkan
har rösträtt och är valbara till de nämnder som hanterar alla svenskars rätt
till begravningslokaler och begravningsplatser. Religiösa organisationers sätt
att utöva myndighet vid t ex vigsel står ibland i konflikt med diskrimineringslagstiftningen.
Därför tycker vi så här
·
Alla livsåskådningsorganisationer ska behandlas lika och ha samma
rättigheter och skyldigheter.
·
Religiösa organisationers dominans vid krishantering behöver
balanseras och kompletteras med representation från sekulära livsåskådningsorganisationer.
·
Kommuner måste alltid tillhandahålla vård och social omsorg som bygger
på sekulära principer. Deltagande i sociala verksamheter som bedrivs på religiös
grund måste förutsätta informerat samtycke från klientens sida.
·
Det statliga stödet till trossamfundens religiösa verksamhet ska avskaffas.
·
Bidrag till livsåskådningsorganisationer som lever upp till vedertagna
kriterier avseende t ex mänskliga rättigheter och jämställdhet ska utgå på lika
villkor.
·
Svenska kyrkan eller andra trossamfund ska inte få statens hjälp att
driva in sina medlemsavgifter, eftersom detta underminerar principen att
medlemskap ska baseras på återkommande bekräftade handlingar.
·
Utvecklingen av olika typer av sekulära ceremonier ska välkomnas.
·
Kommunerna ska tillhandhålla lokaler lämpliga för sekulära ceremonier.
·
Kommunerna ska överta ansvaret för samhällets begravningsverksamhet i
form av begravningsplatser, krematorier och neutrala lokaler för
begravningsceremonier från Svenska kyrkan.
·
Det civilrättsligt reglerade äktenskapet ska ingås inför en offentlig
myndighet. De religiösa samfundens vigselrätt ska avskaffas.